Aftonbladet – 11 augusti 1842, sida 1

Ja, hvad kan man ej tro. För intet har han ej uppsökt henne. Och ville han komma henne att vackla i sitt beslut, så kunde han ej välja bättre medel. Hvad Heloise tänker om denna sak, vet jag icke, men hon är en förnuftig flicka och skall nog veta att bedöma den riktigt. Men du, Georg, tag dig till vara, att man ej spelar dig en syster i händerna under det man beröfvar dig din brud. Min mors misstankar gå för långt,, svarade Georg. Med Heloise har jag nyss talat och på henne kunde ingenting märkas. Artbur Hequeville känner min mor ej och har alltför dåliga tlankar om honom. Han är ej i stånd till den nedrighet, hvarför han misstänkes.n Georg, du känner ej hvad Mulatterne äro i stånd till. Du känner ej dehna ränkfulla stam och dess otaliga knep och påfund.n Min mor glömmer, att Hoquevilles äro af vår egen slägt. Om dem åtminstone borde man hysa bättre tankar. Halistarrige! utropade fru Graves; så gå då till din egen undergång! Förakta din moders råd, sammansvärj dig med mina fiender, håll dig till denna föraktade slägt och beklaga för sent, att du icke hört min varnånde röstl! Med dessa ord vände hön honom ryggen och temnade honom. Georg fästade väl ej mycken uppmärksamket vid hennes beskyllningar, som ban ansåg framkallade, mera af hennes obändiga hat mot Hoquevilles, än af någon rimlig orsak; dock tycktes honom en och annan sak betänkbg. Att Arthur sökt fästa hans bruds uppmärk-. samhet på hans äldre förbindelse, var i sig sjelft icke osannolikt. Han erinrade sig nu, att He