Aftonbladet – 11 augusti 1842, sida 1

var ofantligt långt, och ehuru det kl. 7, till 42 satte sig i rörelse från Neuilly, bann dess början först kl. Y, 3 till katbedral-kyrkan. Det stannade ungefär en fjerdedels timma vid Chemin de la Revolte, der olyckshändelsen träffade hertigen, och presterne, som åtföljde liket; läste här några böner. Den aflidnes hjerta fördes på en serskild likvagn. Bårtäcket, öfver sjelfva liket, uppbars af marskalk Soult samt marskalkarne Mohtor, Gerard och Valee. Prinsarne, den aflidnes bröder, hade velat följa till fots, men ministerkonseljen ansåg detta icke rådligt, utan beslöt, att de skulle åka i vägnar, med nedfälida gardiner, hvilket äfven skedde. Icke den minsta störelse eller oordning ägde rum, hvarom telegrafdepescher äfven affärdades åt alla håll, så snart ceremonien var slutad. Den 3 dennes skall jordfästningen äga rum och följande morgon kl. 4 skall liket föras till familjegrafven i Dreux. Högst sällsamt har Deputeradekammaren blifvit underrättad, att den ofantliga kyrkan Notre-Dame icke har rum ait vid jordföstningen af Frankrikes thronföljare emottaga franska folkets deputerade, ja, att icke ens den afdelning af Deputeradekammaren, som är utsedd att åtfölja processionen, får tillträde i templet. Skrifvelsen från chefen för nationalgardets generalstab säger, att de ledamöter, som haft för afsigt att infinna sig i kyrkan, ej kunna, eniigt vidtagna anstalter, der inlåtas, outan de allvarsammaste inkonvenienser.r Beremot äro pärerne averterade, att platser äro för dem ordnade i Notre-Dame, antingen de vilja sluta sig till den stora deputationen, elier infiona sig der enskildt. Man miste tro, att något misstag här äger rum, ty cm saken verkligen så förhåller sig, måste man förvåna sig öfver det slags aktning ceremoniens anordnare trott sig skyldige att visa folkets ombud. Bland de många kondolensadresser Konungen fått emottaga i vanledning af den sorgliga tilldragelsen, är äfven en från den Polska riksdagens deputerade, som befinna sig i Frankrike, och hvilka tala på alla polska flyktingars vägnar. Den är undertecknad af Hrr Dembinski och Morawski, emedan furst Czartoryski är opasslig. En församhng af 488 konservative deputerade har hållits, hvari det beslut fattats, att de skulle ge sina röster till kammarpresident åt Hr Sauzet. De ministeriellå bladen bemöda sig att låta detta beslut framställas som enhälligt, men enbälligheten hos de ministerielle är icke större, än att Hrr Dufaures och Passys reunion, efter hvad Commerce och Constitutionell förtälja, beslutat icke understödja Guizotska ministeren, och att väl icke taga initiativen till några anfall mot henne, men biträda dem, som kunna ske från någon nyans af oppositionen. Också gör sig kabinettet för ingen del säkert på att Sauzets val kan genomdrifvas, och har derföre i sina tidningar låtit förklara, att den ofvannämnda församlingen alldeles icke stått under dess inflytelse, samt att frågan om presidentsvalet icke af henne anses som någon kabinettsfråga. Pärskammarens adress, som nu ändtligen meddelas i Moniteuren, innehåller ingenting annat än pärernes deltagande i kenungens sorg. Det var således ej underligt att ingen diskussion derom föreföll; ty i detta fall tyckas inga delade meningar finnas. Deputerade-kammarens adress tros icke heller bli af annat innehåll. Hittills har kammaren vwarit sysselsatt med granskning af fullmakterne, hvilken gått för -sig temligen obehindrad, ända till d. 4 dennes, då en skrift upplästes af en mängd valmän i Langres, hvari de protestera emot Hr Pawels val. Många ledamöter fordrade en undersökning härom, men hvilken ministrarne för inrikesoch offentliga arbets-ärenderna satte sig emot. Diskussionen var vid postens afgång ännu icke slutad. Ena annan händelse har ägt rum i kammaren, som icke väckt liten uppmärksamhet. För att bevisa, det regeringen hellre ger sin röst åt en legitimist, än åt en af oppositionen, uppläste Hr Sivry en skrifvelse från Hr Nouöl de Latouche, underprefekt i Ploörmel; hvari denne öppet omtalar regeringens befallning i detta hänseende och sin afsigt, ait ieke efterkomma den, emedan