Aftonbladet – 10 augusti 1842, sida 3

Henne vill du äktan, sade hon; en bastard af dina egna föraktade slafvar! Och hvar vill du lefva med henne? På S:t Croix, der ingen skal umgås med eder och der man med förakt skal peka fingren åt din hustru och dina barn, 1 Köpenbamn? och för alltid bannlysa dig från dina vestindiska egendomar, hvilka nu, då du blifvit man, vänta din kraftfulla verksamhet. Hvad din fader efterlemnat, allt hyad jag under långa år förvärfvat, hela din välfärd vill du tillintetgöra. Och hvarföre? Derföre att den listiga fru Hoqueville dragit nytta af din enfald; derför att du låtit handtera dig som en pojke af hennes son; att de följt efter dig och rest den långa vägen är intet underligt, ty de hafva ingenting att förlora, men allt att vinna genom en förbindelse med den anseddaste familj på S:t Croix; och hvem känner ej Mulatternes ränker, att söka tränga sig in bland de hvites familjer? Gör för mig hvad du villl men fag erkänner icke detta vanärans barn! Från mig är du skiljd, inför mina ögon är du en afsky från det ögonblick du bryter med en familj som Carstens och äktar Hoquevilles dotter., Detta tal gjorde väl intryck på Georg; dock innehöll det åtskilligt, som kränkte honom och derigenom -förfelade sin afsigt. mSom en pojke har jag ej låtit bandtera mig, svarade han, det är ett misstag. Ingen har med ett ord öfvertalat mig. Sjelf och af egen drift har jag beslutat. Äsynen af den beklagansvärda flickan, som jag gjort så olycklig, gjorde hvad inga maktspråk, inga hotelser skulle förmått mig till. Om ni, min roder, vill erkänna detta olyckliga barn, tillade han med bitterhet, vet jag icke. Jag erkänner det. Det skall bära mitt namn och blifva min arfvinge.n Aldrig i evighet skall det ske, ropade fru Graves uppbragt och med gnistrande ögon. Du skail lyda min myndighet. Jag är din moder och har makt att befalla här