Aftonbladet – 5 augusti 1842, sida 2

man får höra samma uttryck så många gånger förnyade, att sjelfva detta upprepande, helst när det med officiei noggrannhet återgifves från början till slut i regeringens tidningar, slutligen iege kan undgå att hos allmänheten förminska intensiteten af det intryck, som sjeliva olyckan förorsakar. Sådant tyckes åtminstone fallet varit bär. Det är onekligt, och lemnar ett bevipå att Hertigen af Orleans verkligen var älskad, att en dyster bestörtnivg bemäktigade sig al sinnen vid första underiättelsena om olyckan; man såg det i de talrika folksamlingarna på de mest besökta platser och promenader i Paris, i den oro, som målade sig på mångas ansigten, i otåligheten, hvarmed alia afvaktade att få hörs detaljersa, och i de utiryck at uppriktig saknad, som fälldes af personer ur alla klasser. Bekl:gligen gick det dock här som på många andra ställen plöägar gå vid dylika tillfsllen, att den offic:eila pressen med en knappt förkiarlig tak:löshet genast började alltför synbart bearbeta det allmänna deltegandet för konungafamiljer och dess sorg, för det politiska ändamålet f systemet, d. v. s. den nuvarande ministeress upprätthållande. Icke nog med att ieke namnen på alla dem, som låtit anteckna sig på visit storna, blifvit tryckta, likasom att alla adresserns, samt att de ministerieila bladen haft den svaghe(en att söka frambålla detta deltagande sisom argument emot oppositionen; de hafva till och med nästan hotat den sednare, att hvar och en, som icke ru i detta ögonblick understödde Hr Gu zot, hvilken är själen i nuvarande kabine:t, vore att hetrakta såsom en fiderneslandets fiende. Med ett ord, man ser, att maktens och hofvens orgsner äro sig någorlunda hka öfvaral! och att de öfverallt ingenting lära af händelserna. Deita har imedlertid gilvit oppositionspresser ett ansenligt övertag i diskussionen öfver dogens frågor. Redan förut heväpnpad med det oväntade resultatet, att ministeren, vid de förrittade valen till den nya deputerade kammaren lidit ett fullständigt nederlag i Paris och inom provinserna i de orter der valmännen äro talnkast, bar nemligen samma press af sina motståndares nyssnämnda beteende hemiat anledning till det uttrycket, att Hr Guizot söker skydd bakom Hertigens af Orleans likhår; och det är otroligt hvsd ett sådant infall här tar skruf och repeteras hvar men kommer. I sjelfva verket kan man således, troligen utan misstag säga, att det system, som representeras genom Hr Guizot, aldrig stått så slätt inför allmänna opinionen som i närvarande ögonblick; men ändå kommer denna ministår troligen att blifva bestindande. Detta skall vid första på seendet förekomma besynnerligt och motsägande. men är ändå på långt när icke det besynnerli-. gaste i sakernas närvarande ställning. Det är dessutom bekart, att den sammanträdande l2gstiltningens första omsorg blir tillsättandet a! en regence eller förmyndare-regering, för händelsen af konungens trånfälle, hvarvid valet är att göra emellan den aflidne kronprinsens enka, så:om den presumtive tronarfvingens moder, e!ler konungens andre son i ordningen, hertigen af Nemours. Härvid äro följande omständigheter att märka, hvilka kunna förtjena antecknas, för att se huruvida de slå in: 4:0o att regeringen kommer att proponera hertigen af Nemours och icke hertiginnan af Orleans; 2:o0 att detta val är emot hela landets önskan, emedan hertigen af Nemours är högst impopulär, men hertiginnan af Orleans deremot mycket omtyckt och ansedd för ett både klokt och bildadt fruntimmer, samt emedan man anser Nemours regentskap kunna gifva anledning till vådliga rivaliteter för Frankrike, och 3:0 att det oaktadt, kommer nästan alls ingen verklig opposition emot regeringens projekt att yttras, hvarken uti kammaren eller inom oppositionspressen. — Det skulle icke förvåna mig om denna sammanställning förekommer orimlig och snart sagdt såsom en galimatias; men likväl är ingenting mera grundadt och jag vill straxt söka lemna förklaringen på gåtan, hvilken, af sina goda skäl, icke lemnas i tidningarna. Att hertigen af Nemours är Oopopulär för sin personlighets skull, derom kan man öfvertyga sig genom rådfrågande sf hvem som helst härstädes, utan afseende på politiska tänkesätt, och det kan derföre vara öfverflödigt att ingå i någon vidare detalj om o:sakerna dertill; han står med ett ord hvarke: väl hos armåen eller hos bourgeoisien, eller bos folket. Att regeringen äfven känner detta, dt kunde man se af en artikel i Journal des Debats för några dagar sedan, der det indireti se EEE— — —LLLLV em er rr lat, och ett häfdvunnet sjelfsvåld understödt d-n