Aftonbladet – 1 augusti 1842, sida 2

att gissa, men saken var icke destomindre ovedersäglig; jag var föremål för en förskräcklig mystifikation. — Nå väl min herre, sade kaptenen, då han såg mig iakttaga en mörk tystnad i stället för svar; tänker ni neka till att brefvet är af er band? . — Jag nekar ingenting, min herre, återtog jag; jag åtar mig ansvarigheten för detta bref, till och med för knappnålen, sade jag med ett försmädligt Jöje; se der en ganska bestämd och klar diskussion. Jag erkänner mig som författare till det bref, som ni betraktar såsom e. skymf och hvarför ni begär upprättelse. — Precist så! sade herr Baretty i det har med laddstocken intvingade en kula i den eng af sina pistoler. — Jag är beredd att lemna er upprättelse men jag tror mig icke skyldig att underkasts mig det högst ovärdiga arrangemang ni valt Jag slås inte utan vittnen. —— Förlåt! svarade kaptenen, utan att afbryt: sina krigiska förberedelser; vi äro öfverens om grunden; det är det väsendtligaste; hvad detail. jerna angår, tror jag er icke kapsbel att chika. nera åpropos en liten oregelbundenhet, hvartil serskilda konsiderationer tvinga. Jag vet at Richomme bar berättat er hvad som hände mi; i Bardges. Tre månaders arrest för en lojal du. ell, det var hårdt. Också har jag svuritattinte rättvisan för andra gången skall lägga Sin näs i mina affärer. Vittnen, då blir prat om det och Kronans åklagare slutar alltid med att lägga sig i spelet. Det är sannt att vi äro : Schweitz, men der är man än mera tyckmycker