Aftonbladet – 29 juli 1842, sida 2

—— -.— w ——— X —— ——— —X — .— rr vssv——— RA ———— RR ERE EEE 10s henne under en fullkomlig tystnad, än geom allmänna fraser. Jag föresatte mig att icke jörsumma det första gynsamma tillfälle; det dröjde icke att framställa siz. Då vi trädde ur parken hade vi framför oss en brant höjd, som vi skulle uppför; en gång. stig, på hvilken man endast kunde gå två ock två, genomskar den, och, sedan den slingrat sig sicksack meilan en tät tallskog, förde den nec i en trång dal, som vi borde genomtåga. Au på en så svår väg bjuda ett fruntimmer armer bade varit en naturlig sak, att icke såga er skyldighet. Ena af schweitzarne hade redan bju dit sin åt fru Richomme; utan att tveka gich jag fram till fru Baretty, som gick några stef framför sin syster; men innan jag hann fran fattade mig Malechard i armen och qvarhöl mig. S Inte skolgosse, sade han med magisterton äu har redan gått för långt sedan i går. Ha sr svartsjuk, hon oförsigtig; var förnuftig. Kan hända jag bjöd fru Richkomme min arm? Det ä genom dylika barnsligbeter man skämmer bor allt. Gör din kur hos korsikanaren; han ha fattat misstankar, skingra dem. Jag skall unde; tiden prata med din sköna och locka ur henn hvad hon tänker om dig. . Min reskamrats ord förekommo mg Son strängt enliga med galanteriets kodex. . — Du har rätt, sade jag till Malechard; vinn: mannen, eller åtminstone insöfva hans Yiss tanka, är utan tvifvel hvad jag först bör tänk. på. Men hvad fan skall jag säga honom? — Tala om hans fälttåg, om hans blessyrer så behöfver du snart nog bara höra