Aftonbladet – 26 juli 1842, sida 3

MORD AF OLOFLIG KARLEK. Måndagsmorgon den 49 Augusti 1839 kom en dräng vid namn Kjellström till smeden A. M. Pettersson i Döderhultsvik, med helsning från riksdagsmannen Nils Nilsson i Djupeträsk, att Pettersson kl. emellan 40 och 41, men sednast kl. 44 på f. m., ville komma till Nils Nilsson, emedan denne i ett angeläget ärende önskade tala med honom. Petterason blef väl något förundrad öfver budskickningen, men gaf sig ändå i väg till Djupeträsk kl. 40, Några timmar derefter, kl. 4 på dagen, fann man Pettersson ligga död på vägen emellan Döderhultsvik och Djupeträsk vid den så kallade Rostorps qvarngrind, omkring mil från nämnde köping. Omkring och under Pettersson, der hån låg på vägen, såg det ut som om man slagit ut ett ämbar blod, och vid närmare efterseende fann man honom vara skjuten genom armen. Man upptäckte äfven i ett potatisland, nära grinden, spår efter en menniska; grenar och qvistar på buskar och, mindre träd nära grinden funnos afbrutne, liksom för att derigenom bereda en friare utsigt till grinden från det ställe, hvarest banemannen, efter hvad spåren utvisade, 5 famnar ifrån grinden, haft sin plats. Pettersson, som endast var 28 år gammal, och efterlemnade hustru och 3 barn, hade genom arbete förvärfvat sig en för hans stånd ej obetydlig förmögenhet, var älskad och aktad i samhället och hada alltid fört en utmärkt hedrande vandel. Händelsen väckte derföre allmän bestörtning. Liket hemfördes, mycket folk skockades tillsammans i den mördades hus, man sporde hit och dit hvem som kunde vara mördaren, och man erfor slutligen, att Nils Nilsson icke vid något tillfälle skickat bud efter Pettersson. Drängen Kjellström, som bade främfört helsningen, och nu äfven var närvarande, berättade nemligen, att han på morgonen träffat smedsgesällen Hammarqvist, hvilken anmodat Kjellström att åt honom uträtta ofvannämnde budskickning till Pettersson, hvarvid Hammarqvist tillika bedt Kjellström att icke för Pettersson omtaia hvem som skickat honom, utan säga, om Pettersson skulle fråga, att Kjellström sjelf varit i Djupeträsk; att Hammarqvist tillika, för att få veta Petterssons svar, stämt möte med Kjellström ej långt från Hammarqvists hemvist; att, sedan Kjellström uträttat ären-: