Aftonbladet – 19 juli 1842, sida 2

Efter att Riksräiten i detta mil gått så långt: i sitt nit, att den gjort hvad de tilltalade bordt, men icke eas begärt få göra, nemligen anskaffat upplysning om sättet hur gevärsfaktoriet kommit till Kronan, och oaktadt handlingarne derom besynnerligt nog vittna om en år 1842 ännu af Regeringen hyst försigtighet, att ej ifrågasätta någon delvis skeende återförsäljning af den sålunda för Kronans räkning inköpta egendomer, utan blott att de för fristadens och faktoriets vaiteaverks drifvande icke erforderlige vattenfall m. m. kunde emot skäliga vilkor till fristadens förmån användas, förklarar Riksrätten, att dessa Kronans lägenheter icke kunna hänföras till sådana, hvarom 77 handlar. S 77 Reg:sformen lyder: Kungsgårdar och kungsladugårdar med dertill !ydande hemman och lägenheter, kronoskogar, parker och djurgårdar, kronooch stallängar, laxfisken och andra Kronans fisken, samt Kronans öfriga läger heter, må Konungen icke utan Rikets Ständers sartycke genom försäljning, förpantning eller gåfva, eller på något annat sätt Kronan afhändan. Ej nog dermed, stadgas deri vidare: De skola förvaltas efter de grunder Riksens St:r derom föreskrifva.n Man måste nu ovilkorligen fråga sig hvad Riksräiten menat med, att Kronans lägerheter vid Carl Gustafs ståds gevärsfaktori icke kunna hänföras till de i 8 77 omhandlade. Står der ej Kronans öfriga lägenheter? Skulle der blont menas sådana, som år 4809 voro Kronazs? Aro alla sedan inköpte Kronans gods och lägenheter försatte utom Grundlagen? Ar det väl möjlg, ati då Reg:s-formen till och med inskränker Konungens dispositionsrtätt öfver dylik statsegendom tiil den grad, att han måste Jåta förvalte den efter de grunder Riköts Ständer bestämma, bar tikvil äger att efier välbehag, utan Ständernas hörande, köpa, sälja och byta? ooDet återstod då för Riksrätten, att äfven :i derna del söka stadga en princip, som skulle återföra oss till det konungsliga enväldet. Efter Riksrätts-pluralitetens konstitutionella system disponerar Konungen alla statetns medel; han ökar hvilka beskattningar han vill; han inför hvil:a nya afgifter ban vill; ban gifver embetsoch tjeastemän hvilka löner han Vill, (ty kan han utan Rikets Ständers samtycke höja dessa löner på Ritsstaten, kan han äfven utan deras hörande ned sätta dem); han förvaltar, försäler, bortibyter statens fasta egendomar och tillhörigheter huru han vill, och således köper han äfven sådana, såsom en gifven följd sf den förra rättigheten. Se der då en allena, öfver all skatt, alla löner, all egendom alirådande konung, och tänkom oss följderna deraf. Ponera att riket en gång finge hvad man kunde kalla en handelsoch konjunktur-konung, ena som sysselsatte sig med bandelsspekulationer, i stället att tänka på folkets väl och lagarnas helgd; en som, sedan sålunda stalens egendom blifvit hans, med rastlös ifver och snikenhet använde aila statens medel, t. o. m. embetsmännens löner, att föröka den fasta egendomen, då möjligen en myntoreda eller en brytning : allmänna krediten vållade en nedsättning i egendumsvärdena, för att åter utschackra den då de stego. Eller tänkom oss en, som vi skulle vilja kalla passager-konung; en, som på ett eller annat sätt gjort sig till lyd-konung åt andra makter, eller en som egda en så uteslutande lusta att förkofra sig sjelf, att, sedan han funnit sig kunna göra all statens ezendom till sin, han e drog i betänkande att sälja den och lemna krona och thron för att tillfredsställa sin tantaliska törst Huru skulle väl, efter Riksrättens konstitutionella begrepp, staten äga någon garanti emot total plundring af dess egendomar, i rådgifvareansvarigheten? Kunde det icke en vacker dag hända, att riket befinnes utan skattkammare, utan försvar och till och med utan sina fasta egendomar? Man skall utropa: hvilka öfverdrifna supposi sioner! hvilken ytterlig misstänksamhet! Mer månne de förra ligga utom möjlighetens gräns efter 1840—42 årens Riksrätt? och månne der sednare icke är en pligt, sedan man ser grund: lagarnes tydliga ord tolkas så, att allt hvad si många erfarne och insigtsfulle funnit lagstridigt det fioner Riksrätten alldeles lagligt? (Forts. följer.) ov — mA AA sn TTTTNNS FAT AA TN AA T Trine