ar åtminstone en intressant sida. Såvida som Minerva kan anses för organ åt någon del af den ionersta tanken, så yppar sig genom hennes örespeglingar den önskan, att känna sig före, huruvida den Svenska allmänheten ieke skulle såsom en nåd och lycka för sig vilja emottaga Jen Preussiska sällhelten, genom att, så vidt möjigt, hel och hållen förvandlas till en Garnisonstrupp, genom H. M. Konungens personliga inlyteise, (såsom Minerva uttryckt sig) försäkrad om en allt mer och wer stigande moralitet. Det torde blitva roligt nog, att iakttega, med hvad glädje det svenska lynnet skail emotse förslaget — i fall det en gång vigsr afslöja sig helt — att först klädas i styf preussisk kostym, såsom den ganska skickligt valda mellanlänken, för att sedan sättas under rysk kantschu och knputpiska. Hvilken himmel för oss svenskar, om vien dag kunde få se vårt Stockholm omformadt till ett Berlin, för att derefter innan kort uppsättas i den ännu högre bimmeln af ett Werschau! Dit syftar utan tvifvel Minervas och hennes konsorters innersta politik, så framt bon bir någon mening alls i sitt pladder. Hun vwiil förlyckliga oss genom den yppersta af all sedlighet, som är den ryska och kasernlifvets. Kanske vill hon äfven bjuda till att ympa på oss den Grekiska järan, sedan det nyligen visat siz, att vi icke hafva aog öppet sinne för att med böjda knän emottaga försöken till införande af Katholicism ibland oss. Hela denna plan — om den existerar — att först göra oss till Preussare, för att sedan låttare förarbeta oss till Ryssar, kunde kanske förklara mycket, som man länge lyckats att göra ogenomskinligt, men som tiden allt mer utveckjar för våra ögon. Då man besinnar, att utom de kostnader för armeen och flottan, som bestredos af subsidiemedel under 4813—4814 årens fälttåg, och uwlcm indelningsverkets kostnacer för ständiga armeen, samt utom båtsmanshållet, genom svenska statsverket, ifrån 4809 till 1848 utgått: för sjöförsvaret omkring 37, millioner riksdaler banko, för landtförsvaret omkring 449 millioner riksdaler banko: då vidare betänkes, att under det de Kgl. talen vid riksdagarnes början alltjemt innehållit trösterika uppgifter om förbättringar i försvarsverket, men i de detaljerade propositionerna funnits uppgifne behof, som omöjligt kunna förenas med en förutgående noggrann och ekonomisk a.vändning af de redan uppburna medlen: samt att, oaktadt de betydliga extra anslagen år 4830, nära liknande de äldre tidernas kostnad för ett helt krig, de konungslige vid begge efterföljande riksdagarne försäkrat och hotat oss med, att enorma summorännu behöfdes, för att vi ers skulle kunna vara redo till försvar mot första anfallet: då man nu hör ifrån så många håll omtalas, huru — oaktadt alla de beviljade anslagen för försvarsverket, i förhållande till anskaffningsprisen, varit betydligare, än under någon föregående regering — vi likväl befinna oss i det skick, att ammunitionsförråden skola vara ganska klena, gevärstillgången otillräcklig, artilleriets materiel behäftad med stora brister och ofullständighet, beväringens beklädnadsförråder i uselt tillstånd, flottan mycket svag och kustförsvaret hvarken till sjös eller lands i det stånd, att ett raskt och afgörande motstånd ens på de vigtigasie och mest utsatte punkterna kan åstadkommas mot en öfverrumpling: så måste man fråga sig, bvarthän väl alla dessa, af mnationen lemnade betydliga medel för försvarsverket tagit vägen, och om man ej, derest riket befinner sig i en så betänklig försvarslöshet, snarare måste söka anledningen till detta i en dylik plan att förryssa oss, som framskymtar i önskningarna att till en början göra oss till mer elier mindre Preussare, för att bereda öfvergången till muskovitism. —-— a Se ms a så -