Aftonbladet – 13 juli 1842, sida 3

förstod sig på att göra dem., — :— Det slage var nästan det hårdaste, moster Agnetas uppgif. ter voro .således icke mera att lita på och änd: Toro de första orsaken till: den olycksaliga su peer. Hon och hennes kunskaper uppskattade: nu nästan lika långt under sitt värde, som de förut stått långt deröfver. Den babyloniska förbistringen rådde dennz dag i hela huset; det var ett fäktande och ett jägtande, ett gående och ett kommande, ett lö. pande och ett stökande, utan all ända; dröjde ett bud litet längre än hvad man ansåg det behöfva, hette det: Jag är alldeles olycklig, hon dröjer så länge, och hur skall nu det, och der, och det, och det bli gjordt? Misslyckades en kaka eiler -budding, skulle man trott, att lif och död berott -derpå; en sådan uppståndelse ble det. J finnen kanske min beskrifning öfverdrifven; men: gifven först litet nogare akt på dessa förstörelsedagar, och sägen sedan om jag iske sagt sannt. Fram på förmiddagen kom en bandtverkarbustru och begärde enträget ett enskildt samtal med Emili2; hon hade förskräckligt brådtom, men både denna hustru och hennes man voro så arbetsamma och aktningsvärda menniskor, att hon icke gerna kunde afslå hennes begäran; men huru förskräckt blef icke fru P., då bustrun kastade sig för hennes fötter och bönföll om hennes förbarmande; mannen hade varit nog oförsigtig att gå i en kaution, men motiverna dertill hade varit eå ädla; nu hade han, till råga på eländet, sjuknat, och om han ej inom aftonen kunde skaffa penningar, skulle hans lilla bo utpantas. Få vi allenast behålla det lilla vi hafva, skola