Aftonbladet – 9 juli 1842, sida 3

omslag, kalladt förmögenhetsafgift. Detta ve kade underbarligen; men olyckligtvis. dog p: tienten just i samma stund, då mitt medel böj jade göra verkan. Coronern: Säg mig, doktor Peel, hvari best: er metod att behandla de sjuka? Doktor Peel: Jag har alltid gjort den erf: renheten, att de fleste sjukdomar hafva sin up; rinnelse från ett organiskt feli patientens kassa? Derföre börjar jag alla mina kurer med att tör ma kassan, tills der icke mera finnes något qva Coronern, med häftighet: Det är nog! Kal fram de andra vittnena. En tjock herre, vid namn OConnell, en vä af den aflidne, blef härpå afhörd. Han lät för till protokolls, att, enligt hans åsigt, hade Joh Bull Esq. lemmnat detta timliga, i följd af be skattningsomslaget. Efter en kort rådpligning afkunnade jury sitt utslag, som blef: Död af tärande beskattnin; Den olycklige John Bull kommer att begrafva på sina vänners bekostnad, emedan den lärd doktor Peel alldeles tömt hans kassa, ) Coffre betyder i engelska språket både en pen ningekassa och brösthålan. : —— rrr— — NIEMCIEWICZs GRAF. Niemciewicz har n på sin graf erhållit en minnesvård med föijand inskrift:. Julianus Ursinus Nismeiewiezs Eque Polonus, Patriam quamdiu vixit coluit. Exul Obi Parisiis MDCCCXLI. Skald, historieskrifvare, sol dat och ledamot af alla efter hvarandra följand lagstiftande församlingar, har Niemciewicz, som be kant är, öfver 350 år tagit del i Polens alla öden En subskription har nu blifvit öppnad för uppre sandet af en prydligare minnesvård åt Niemciewicz och redan inbragt 9000 frames. — EN STENÄTARE. En Böjersk tidning berät tar från Cham, under d. 435 Juni, följande: För liden vecka dog här smedsgesällen Bauman frå Regensburg. Sedan flere år tillbaka sökte han, son ogerna arbetade, att vinna sin utkomst genom åt skilliga konststycken, som han förevisade på värds husen, emot en rioga penning; bland annat åt har stenar, hvaraf han alltid bar några hos sig för dett: ändamål, och som han alltid åter blef af med dem drog han icke mycket i betänkande att ofta förny: detta konststycke. Sedan ungefår 6 veckor blef ha: imedlertid icke af med de nedsväljda stenarne. och förmodligen för att drifva bort dem, åt han alltjem rya, och lät till och med dem, för hvilka han vi sade sina konster, känna på magen, i hvilken, di man stötte på den, stenarne hördes rassla. Baumar hitkom illamående d. 8, och yttrade sin önskan at här genomgå en kur, emedan, såsom han trodde stenarne lätt skulla kunna drifvas ur kroppen Detta lyckades dock naturligtvis icke; han led för färliga plågor, och uppgsaf efter ett par dagar an dan. Vid obduktionen funnos i hans mage de nästan otroliga antalet af 74 stenar, alla af aflång form, utaf hvilka de största voro inemot 5 tum långe och 4 tum tjocka. — Den berömde anatomen Owen i Englant har nyligen derstädes upptäckt en märkvärdig ar af fossila ödlor, hvilka äro af samma kolossala stor lek, som hvalfisken. Han har gifvit dem namne CetiosaurusBen och knotor af detta djur hafv. funnits vid Northampton, Woodstock, Buckinghan och andra ställen, i den jordbildning, som i Tysk land kallas Jurakalkbildning. Resultatet af de un dersökningar, Owen anställt med de funna fossil: lemningarne, är att denna bestielefvat i hafvet, och varit köttfrätande. — EN ELDRULA 470 MIL ÖFVER JORDENS AT: MOSFER. Den i vetenskapen redan nästan all mänt antsgna hypothesen: att eldkulorna, meteor stenarne äro utom-jordiska verldskroppar, erbålle en intressant bekräftelse genom följande notis frår Paris, skrifven till en Tysk tidning: Den 9 Juni sågs från observatorium i Toulouse en eldkula Hon passerade jorden på ett afstånd af 1,4214,129 metres. Hennes relativa hastighet var vid vår jord 37,350 metres (något mera än 9 mil) i sekunden och hennes absoluta hastighet i de högre regionern: öfver jorden 40902 metres (något öfver 10 mil) sekunden. Hon var under sin högsta glans vida öf. ver vår atmosfer, hvilken kvappt sträcker sig 100,00( metres vertikalt öfver jorden.o — Den berömde nykterhetspredikanten, pate; Math:w i Irland, bar inbjudit den bekante lärare! i folksång Maiszer, som i Paris verket med så ut märkt framgång, till Irland. Patern tror, att Irlän darne genom undervisning i folksång skola kunna afvänjas från en och annan af de odygder, som un derstundom hemsöka PaddyJ. — Följande löjliga annonee har blifvit insänc mot betalning till införande i Wexjöbladet: (Insändt.) On det är Sant at Pro Hwekellgren i wexic är blefven kyrkeherde i Skalllöf Så vill jag och Grannare inom Samma Socken vid tjennplig tid Rö ska upp Hör och lin och ge nagra docka i Sorgen 10:de gifvare i Skattlöf Söcken.