Aftonbladet – 9 juli 1842, sida 2

rornas Hetre hade på den dagen antagit siz Hannoveranernes rättvisa sak. Hertigen måste se äfven hoppet på denna krigslist försvinna som en rök. Hannovers ynglingar, blomman af stadens ungdom, anförda af den tappre och ädelsinnade Herman Tärk, sprängde fram som stormvindar, och från alla sidor rusade de braunschweigiska ryttarne undan cch syntes i oordnade. leder fly bort, men endast på en kort sträcka blefvo de förföljda, och blott några af de bästa ryttarne redo från kapellet efter dem, endast för syns skull. Herman Tärk, tillika med flere af hans vänner, hade suttit af vid MarienFriedhof. Ia 1 det lilla bönebuset trängde de nu alla. Att bakom altaret framdraga och sakta upplyfta den dödligt sårade Georg Withusen, hvilken ännu andades, att lägga honom på en, af flenden qvarlemnad, ammunitionsvagn, att vända tillbaka mot stadsporten och der genom. trumpetskall sammankalla alla de hanroveranska vågbalsarne, detta var en qvarts timmes verk. Fienderpa voro imedlertia så långt borta, att ingen af dem kunde hinna fram till vallen, och kommendanten, Ulrik von Ihlen, medvetande af Tärks och hans kamraters förebafvande, låt genast uppdraga fällgallret. Kärran med den dyrbara lasten rullade in, de unga männen trängde sig efter, och när DrauaschWeigrarne, förvånade öfver ett så onödigt och gsgnlöst utfall, vars ändamål de icke kunde utfundera, vände om sina hästar och ämnade under skymford störta sig öfver stadsjunkrarne, funno de redan allt vä förvaradt och tillstängdt, sarat blefvo af en dugiig skottsalfva tillbakaslagne. Med glad rörelse emottog Uirik von Ihlen der sårade. unge borgersmannen, hvilken af blodsförlust samt kroppsoch själs-qsval mera liknade en död än lefvande; och som nästan medvetslös låg på sin krigista ärebädd, den hertigliga ammunitionsvagnen, S