Aftonbladet – 8 juli 1842, sida 2

— Freja för i Tisdags innehöll slutet af en väl tänkt artikel, hvaruti de fahlerantziska företalen till de begge theologiska stridskrifterna af Miller och Ullmann framhållas i sitt vederbörliga ljus. Vi äro rätt glade att finna dessa enbarmligheter i en annan tidning så bedömda, att vi för egen del slippa taga befattning med saker, på en gång ovetenskapliga, dumma och tråkiga. Vi hafva mångfaldiga gånger ådagalagt, hvad vi, för vår del, ogilla hos Strauss; men deraf följer icke, att vi ej lika högt missbilliga alla på grundiighet och skäl blottade utfall emot honom, sådana som prof. Fahleranz trott tillhöra den rätta taktiken på vetenskapens område. — Vid slutet af samma Freja-nummer (der det talas om bin och får), vilje vi endast anmärka, att af det stycket väl synes, huru Freja nu insett angelägenheten att i publiken söka rentvätta sig från den ganska starsa misstanken, hvari hon försatt sig, om hemligt förbund med Sv. Biet. Men en så trubbig spets har hennes phumoristiska, penna aldrig fört; och man skaffar sig icke förtroende för odelaktighet med jesuiterne genom ett litet matt slag på armen, som alltför väl kan vara öfverenskore met. — För öfrigt råde vi Freja helt uppriktigt, att icke, såsom hon i Tisdags giorde, i sin utflygt mot Dagl Allehanda för dess m,politiska vänner och politiska resultats tala så mycket och så skrytsamt om mwatt andra aro de politiska vänner Freja tänker sig, och annat det politiska resultat, hvartill hon sträfvar. Ty detta är just hvad allmänheten till Frejas vachdel länge nog och ganska mycket misstänkt henne för. (Den emellan biet och henne medlande äldre connoissancen, — vi mena icke hvalfisken — kan man när som helst afskildra, om man allenast vill.) — Till studium åt Freja rekommendera vi slutligen em i Dagl. Ailehanda, i förrgår och i går, införd väl skrifven artikel, egentligen ställd emot Sv. Biet, men ganska tänkvärd äfven för Freja. Dito har Freja att smälta D, A:s artikel, för i dag, om 406 och 107 SS R.F.