Aftonbladet – 7 juli 1842, sida 2

Article Image
ogen på jorden vill jägaren bytan. KONSTOCH LITTERATUR-STAFETT. London, Juni 48. Engelsk, fransysk, tysk, italiensk opera! John Bull har i detta ögonblick allt på en gång. Det ir en verklig embarras de richesses., Italienarne, hvilka sjunga på Hennes Majestäts teater, hafva redan gifvit en hel hop nya saker, såsom Fioravantis Cantatrict villanen, Mercadlantes Elena da Feltren, m. fl. samt bland äldre klassiska Rossinis Barbieren; Rubini har indtligen låtit öfvertala sig att åter uppträda för nigra få nätter, och hans entree, i )Sonnambula,, bar varit en ordentlig blomsterfest, buketter hafva regnat från alla loger, och applådissemanserna hafva nästan aldrig velat taga ena ända. Den tyska operan på Covent-Garden är icke någonting af aldra första ordningen; den har enlast en utmärkt sångare, Staudigl, och blott ett par fruntimmersröster af sällsyntare halt, Stöckl-Heinefetter och Lutzer. Den sednare har just nyss debuterat i Robert och med mycken framgång. Den fransyska truppen har gjort och gör fortfarande mycken lycka. MI Ddejazet, hvars bestämda antal representationer, -— lika många triumfer, — redan utlupit, har blifvit efterträdd at Bouffe, kanske verkligen den ende, som är kallad att med någon succes stiga fram för publiken omedelbart efter den så populära och snillrika aktrisen. Hans debuter hafva imedlertid varit högst briljanta. Mamsell Rachel har äfven behagat göra en liten visit i London, men, besynnerligt nog, utan att skörda mer än ett helt litet lagerblad i stället för den rika krona, som af samma publik räcktes henne för ett år sedan. På Haymarket ger man en ny pjes af den fruktsamme Sheridan Knowles, kallad The rose of Aragon. Det är ett slags romantiskt melodrama, med många partiella förtjenster, men äfven med flera påfallande lyten, hvaribland hufvudsakligast ett alltför långt drifvet effektsökeri med skakande situationer, utan afseende på bhuruvida de stå rätt väl tillhopa med det helas neturliga och logiska sammanhang. The english operax har häromdagen gifvit en liten nyhet i en operett, benämnd The Kissn, hvartill musiken blifvit skrifven af Mr Clement White. Det är i sig sjelf en temligen obetydlig pjes, men låter höra sig för en gång. Af konsertmusik har den engelska hufvudstaden för öfrigt egt en verklig uppsjö under de sednaste veckorna. Thalberg, som efter flera års oafbrutet uppehåll på kontinenten åter begifvit sig på ett kort besök öfver kanalen, har som vanligt gjort fanatismo i de londonska salongerna. Man har med förtjusning återfunnit hos honom ännu alltid samma finess, smak och ojemförligt vackra ton, som karakteriserar hans spel, men deremot hafva konstkännare ett och annat att anmärka mot några hans nya fantasier på Sonnambula, och Lucie, hvilka egentligen icke utgöra annat än ett hopande af abstrakta svårigheter, utan att i någon ens passabel mån tillfredsställa de egentligen musikaliska fordringarna. Den lilla fjortonåriga pianisten Fubinstein har äfven, naturligtvis alltid med relativ, framgång gifvit ett par konserter i London. För öfrigt hafva fru Dulckens och Mr Benedicts konserter icke ovärdigt stått vid sidan af sjelfva Thalbergs, och Moliques qvartettsoireer kunna på sätt och vis anses ha gjort epok; isynnerhet äro de londonska konnäsörerna ense om att Beethowens Razumoffsky-qvartetter aldrig blifvit med en mera fulländad ensemble sagda, inför en engelsk publik. Molique utför här sjelf principalstämman, och man finner hans fina musikaliska omdöme, hans orubbliga taktsäkerhet och hans herravälde öfver alla de Beethovenska syrprisernan i högsta måtto beundransvärda. Moscheles annonserar just nu en stor morgonkonsert till förmån för de brandskadade i Hamburg. Programmet innehåller följarde respektabla samling af idel illystra namn: Thalberg, Mendelsohn, Benedict, Moscheles, Dulcken, — för pianot, — Molique, — för violin, — fruarne Persiani, Poggi, Caradori Allan, Ernesta Grisi, Adelaide Kemble m. fl. och herrar Mariv, Lablache, Btaudigl, Guasco m. fl. för sångpartierna. Mendelsohn-Bartholdy har under sitt vistande i London låtit i Pbilharmonic Society uppföra flera af sina kompositioner, hvilka mottagits med det mest odelade bifall. Bokhandeln erbjuder visserligen flerahanda noviteter, men, såsom vanligt, icke derför lika e———— ssmwreemmesmom oe ——-—-—————0——Ö—— ETERN R—— tr ) ee Eg . a oo -—

7 juli 1842, sida 2

Thumbnail