Aftonbladet – 2 juli 1842, sida 2

n korporation, bildad genom de makiegandes sodty czliga kallelse af män, af hvilka de mest woppad:es, eller, stunåom, för hvilka de mest frukjade. De voro således aldrig ett rent och fuliständigt ombud från folket sjelf. Och huru mycket man än i sednare tid sökt förvandla den ler:iill, dels gezom att utvidga ståndens krets, iels genom att partiellt låta folket verkligen ut,.OFa ståndsledamöterna, dem de afsända (såsom ill en del nu sker i bonde-, borgareoch prestestånden, men dock endast inom och af hvarje kast för sig), så blilva de dock aldrig verkliga och sanna folkombud, förr än, hvad som nu sker blott partiellt, frigifves att ske fullkomligen allmänt, hvilket intet annat innebär, än alt ståndsprincipen spränges och att man återkommer till hvad — efter vår tids tänkesätt och bildning, naturligtvis — är analogt med det fordna svenska alisherrjartinge!. Detta, åter, vill säga, alt folket nu medvetet och regleradt i tepresentationsväg skall ega och utföra hvad det fordom hade omedvetet och blott såsom ett slag: uttryck af sin naturligen medfödda drift. Vid bestämmandet föres man då oundvikligen ill mr onianeprine pen tillbaka, såsom grundval för riksdagen. Men deraf följer icke — såsom de synas mena, hvilka tyckas vilja arbeta personlighetsprincipen på fall i allmänna tänks. sättet, genom att framvisa den ie karikatur, — att personligheten enecrn (för att så säga: naken och blot: , sutan qvalifikation, bör tilllära går, I det fallet skulle hvarenda mentriska, utsn allt afseende på ålder, karakter eller mått af bildning, vara både välberättigad och väljbar. Men, för att man icke kan finna sig vid sådant, utan vill fordra vissa vi!kor (qvalifikationer) för att personen skall tillerkännas valrättighet eller väljbarhet; så följer icke deraf, att ej sjelfva Personlighetsprincipen ändock lägges till grund för folkombuds-systemet, till afgörande skillnad ifrån ett system, som har ståndsprincipen till grund Vi återkomma härtill en annan ging.