Aftonbladet – 1 juli 1842, sida 3

RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. — Utgifvaren af Stockholms Dagblad har råkat ut för det obehaget, att få en tryckfrihets-procebs på halsen, som, då det är att förmoda, att underrättelsen som vållat densamma, utgått fån någon person vid sjelfva Poliskammaren, temligen oskyldigt drabbat honom. Uti Dagbladet för d. 28 Judi förekom nermligen i en notie, rörande en den 99 förliden månad föröfvad inbrottsstöld vid Tantogatan, ibland annat, det yttrande: att största delen af det stulna blifvit lemnadt hos förut för stöld straffade snickaren Lars Andcrsson. Denna uppgift, att Andersson skulle vara för stöld straffad, har, såsom ogrundad, blifvit af Andersson lagd till grund för en stämning till Stockholms stads Kämnersrätt, med påstående: ,att ansvarige Utgilvaren af Dagbladet måtte, jemlikt Tryckfribets-förordningens 3 14 och 42 mom. samt 4 7 mom. jemförd med 69 Kap. MissgerningsBalken, varda straffad och skyldig känd att ersätta Anderssons kostnad och besvär i målet. — Åtalet emot kakelugnsmakaren Westman, för det han, genom vägran af bistånd åt en drunknad qgvinna, skulle vållat hennes död, har. efter hvad Dagbladet berättar, blifvit nedlagdt på den grund, att stadsläkaren af Grubbens betygat, att berörde qvinna vid obduktionen befuznits hafva så mycket luft i lungorna, att han tager för gifvet, det hon ej kunnat vederfås, äfven om hon blifvit i varmt rum införd. — En skorstenseld utbröt i går vid Lilla Ersta, men dämpades lyckligen. — LIket af en död mansperson uppflöt i går vid Skeppsholmen. Den aflidne lärer ilifstiden verit timmerman. — Den beryktade stortjufven Ahlberg, som en tid bortåt lärer varit på fri fot, är nu häktad. tem— nr rm— — Den klagan, roddlaget vid Borgmästaretrappan fört öfver intrång af tvenne vefslupar, har fått en sådan utveckling, att saken derigenom blifvit betydligen invecklad. Det har nemligen händt de klagsnde, att då de vände sig till Poliskammaren, för att få gevaldigern Winter tillhållen, att, enligt Handelskollegii föreläggande, aflägsna de intrånggörande vefsluparne, så möttes de der af den förklaring, att Handelskollegium sjelf gifvit tillstånd till begagnende af samma slupar, dem kollegium sedermera utdömt. Huru härmed verkligen förhåller sig, är ännu icke riktigt utredt, men för att ytterligare ådagalägga, till hvilket trassel privilegierna leda, och huru litet de skydda innehafvarne mot auktoriteternas godtycke, meddela vi äfven den nya skrift, hvilken ofvannämnde roddlag, med anledning af nyssnämnde besynnerliga förhållande, till Handelskollegium ingifvit. Till ädle Handelskolegium i Stockholm! Ehuru kollegium, i anledning af vår klagoskrift af den 40 sistlidne Maj, genom beslut den 24 i samma månad förständigat stadsgevaldigern Winter att gå i författning derom, att de tvenne vefslupar, med hvilka obehöriga personer företagit sig att, oss till förfång, underhålla reguliera färder emellan Borgmästaretrappan vid Skeppsbron och Allmänna gränden å Konyl. Djurgården, blefve skyndsamligen derifrån aflägsnade, hafva vi, det oaktadt, ännu att beklaga oss öfver en ohämmad fortsättning af detta intrång i våra privilegier. Efter en lång, fåfäng väntan, att stadsgevaldigern opåmint skulle ställa sig xollegii föreskrift till efterrättelse, och sedan han, på vår slutligen gjorda erinran om hvad i detta hänseende ålåg honom, tillbakavisat oss med obhöflighet och hotelser, tvungos vi att i en, till Kongl. Poliskammaren den 46 dennes öfverlemnad skrift anbålla om någon annan polisbetjents handräckning, för verkställande af kollegii befallning. Vid det förhör, som, i följe häraf, hölls i Kongl. Poliskammaren, sistlidne Fredag, mötte oss till vår stora öfverraskning, det förklarande, att hvad kollegium förordnat, icke kunde efterkommas, utan borde de ifrågavarande vefsluparna ostörda få fortsätta sina färder, alldenstund — såsom vi vilja minnas att skälet lydde — kollegium hade, innan vår klagan egde rum, för dem utfärdat tillåtelse att gå mellan