Aftonbladet – 21 juni 1842, sida 2

— Bland landsortsöyheter i J4 198 af detta blad anfördes landshöfdingens i Wexiö kungörelse, hvarigenom han inskränkt tiden för handlingars utlösen från landskansliet till endast tvenne dagar i Veckan och berättelsen härom beledsagades af det omdöme, att berörde inskränkning snart torde blifva återkallad. Rörande detta Aftonbladets tillgörande har i dag en artikel influtit i Svenska Biet, hvilken vi, oaktadt det ringa afseende Biets uppgift och omdömen förtjena, likväl för sakens egen skull anse böra tillrättavisas. Biet uppgifver först att Aftonbladet ur kungörelsen lösryckt några stadganden och att derigenom kungörelsens syfte blifvit oigenkännligt, samt meddelar derefter sjelf samma kungörelse in extenso. När man nu genomläser Biets aftryek, så finner man att kungörelsen innehåller blott tvenne stadganden, och att dessa funnos ordagrannt aftryckta i Aftonbladet. Biets uppgift är således en osanning. Vidare aftrycker Biet en bit ur landshöfdingeinstruktionen, som skall rättfårdiga landshöfdingens åtgärd. Då man läser denna bit, så finner man deri icke ett enda ord nämnt derom, att en landshöfding kan vägra handlingars utlemnande från landskänsliet, på alla andra dagar än venda:t å helgfria Onsdagar och Lördagar efter kl. 44 f. mx Det är sannolikt att Biets apologi härflutit från samma källa, i hvilken den anmärkta kungörelsen har sitt ursprung; och vi ana häri en afsigt hos landshöfdingen i Wexiö, att både försvara och vidhålla sin åtgärd, d. v. s. att utan afseende på rättsökandes lagliga rätt, På länets innevånares behof och beqvämlighet, vägra handlingars utlösen från landskänsliet, å annan tidän Oasdagar och Lördagar efter kl. 44 f. m. — huruvida meningen ock är att uppskjuta alla resolutioner å inkomne handlingar från Tisdagen till Lörd:gen, lemna vi oafgjordt, ehuru kungörelsen ger anledning att förmoda en sådan afsigt. Dessa omständigheter förtjena i vår tanke vederbörandes synnerliga uppmärksamhet och detta är det enda omdöme vi här velat uttala. ———MR— — Ötfverpostdirektörsembetet har till Regeringen inkommit med följande förslag till 4842 års stat för postverket och den dertill hörande paketpostinrättningen. Serskildt, enligt Kongl. bref, till en brefsorterare här vid postkontoret. . . . 66: 32. — Arfvode till ett ständigt biträde åt kontrollören. . s 200: — — Tillökning i fonden till gratifikationer åt extra ordinarie tjenstemän och postilloner . . . ss 500: — — Till uniformsrockar åt brefdragare . 300: — — Summa Rdr 4,266: 32. — Ordinarie aflöningsstaten 64,924: 10, derunderinbegripne 4,275 tunnor spanmål. Indragningsstaten utgjorde förlidet år 2,472: 6, med 45 tunnors spanmål-inberäknad, men är minskad för 1842 till 2,286: 39. Pensionsstaten, som förlidet år. slutade sig å 2,549: 46, med 59 tumnor spanmål, är nu minskad till 2,349: 46. Omkostnadsstaten, som förlidet år utgick till 356,563:, är nu nedsatt till 351,063: 46. Poststaten skulle således uppgå till 420,624: 8, med 2.334 tunnor spanmål, och är således detta år minskad med 5 962: 26 och 45 tunnor spanmiål. I och för postföringen emellan Gottland och fasta landet, som nu bestrides med ett, postverket tillhörigt ångfartyg, till postförvaltarno i Wisby och Westervik, för uppbörden och redovisningen af inflytande fraktafgifter, hvardera 50 Rdr och en lika summa till. uppbördsmannen vid stenkolsförrådet i Westervik, eller tillsammans 450 Rdr. Paketpostinrättningen. Utgifterne till samma belopp som förlidet år 43,189 Rdr. Då härtill lägges sjelfva poststaten 420,624: 8, det diligensbolaget beviljade understöd 8000:, samt de postverket af postintraderne förbehållne 450,000:, så uppgå alla utgifterne till 591,843 Rdr 8 sk. Enligt hufvudbok hade postverkets inkomster uti postporto, jemto de, genom postfartygen inbragte fraktafgifter år 4840, uppgått till 608,525: 7. 9, deruti likväl icke inberäknade 146,616 Rdr, som preussiska statsverket erlade såsom bidrag till sjöpostfartens underhbållande emellan Ystad och Greifswald, och hvilket bidrag med samma år upphörde; hvaremot inkomsterne af motsvarande titlar, enligt vederbörandes förslog, år 1844 icke utgjort större belopp än 595,889: 41. 8, och således med 12.635 Rdr 44 sk. 4 rst understigit det nästförutgångna året. Stycketalet af från samtlige postkontoren med posterne befordrade bref hade år 4844 uppgått till 3964,724 och öfverskjutit totalbeloppet af sådane bref år 4840 med 73,776 st., deraf likväl omkring 20,000 varit fribref. Tillökningen af omkring 53.000 st. i de betaldte brefvens antal hade uppstått på de inrikes brefven; hvilkas sammanräknade lodtal sannolikt dock ej stigit öfver det belopp, som de är 1840 utgjorde, hvilket Örfverpostdirektörsembet förmenade härleda sig derifrån, att det vid sistnämnde års slut upphörde nummerlotteriets bref i allmänhet varit af större tyngd och att de i-bref med posterne år 4841 försände nyare sedlarne varit lättare, än de af det äldre slaget, hvilka sednare allt mer och mer m—————