Aftonbladet – 9 juni 1842, sida 3

gon undersökning derom, och är dessutom ti och med böjd för att tro på sannfärdigheten der af, — så har jag deremot å andra sidan erfari! huru litet invånare i de östra kuststäderna sjelfva verket känna till de inre vestra länderna hvadan ofta såväl gynnande som tadlande be skrifningar öfver dessa trakter synas dem öfver drifna. Att tyska sällskapets oflicianter i Balti more genom dyhka och andra bevekande skä vilja uppmana sina bemmavarande landsmän, at noga öfverväga alla förhållanden innan de beslu ta sig att öfverflytta till en werldsdel, hvaron de oftast tagit en ganska ytlig kännedom, ä 1eke underligt, då man, som sagt är, betänker att tusentals dylika emigranter hitströmma, uta några medel för sir utkomst, utan den ringast kännedom om det språk och det land, som nt skola blifva deras egna. En gynnande beskrit niog om de vestra länderna föranlåter kanske mången att öfvergifva sin bemort, i tanka att blott han kommer till NewYork eller Baltimore elier någon annan stad, han nog får plats och stekta sparfvar genast skola flyga honom i mun: nen. Hans förhoppning bedrages visserligen ehuru beskrifningen öfver vestern, der ban skull kuona taga sig ut, men dit han saknar tillgån gar alt fortskaffa sig, är icke dess mindre sann På den beskyllning dessa ord för öfrigt innebär ra, har jag ingen förklaring att afgilva. Dei vare nog, att jag kan rättfärdiga mig, i händelst man skuile vilja, i anledning af min beskrifving öfver Wisconsin, på mig applicera denna be skyllning. Jag kan ej bjelpa, att jag i de Amerikanska samhällsförhållandena funnit det goda öfverväga det onda. Enligt löfte har jag gilvit eder mina åsigter tillkänna, och — enbvar pröfve ig sjelfvan. Afven jag saknar stundom Täderreslandet, såsom jag otvanföre omtalat; men skäl, tt ångra det bestut jag tagit, har jag dock icke. Jag emotser med Guds bjelp en betryggad framid. Den jord, som föder mig, har biifvit mit 1em 3; och det land, der min verksamhet känner ig fri, hemmastadd och oberoende, har bliivit nig ett nytt fosterland. — — — — — — — Gustaf Unonius. mem— rer oee—