Aftonbladet – 8 juni 1842, sida 3

ville bevisa, att larm blifvit slaget endast pi denna sidan fjällen, men att Norska pressen all Idetes icke brytt sig derom 7). Genom publice randet af Den Constitutionelles artikel såsom et svar på Aftonbladets varningsord, har Statstidningen allt:å gifvit dementi åt kamraterne i Bie och Minerva, hvilket vi önska icke måitte biifv: henne tillräknadt. För det andra låter D. C:s artikel på flera ställer I förstå, att dess redaktion anser det ifrågavarande stadgandet af särskildt ansvar för förgripliga yttranden mot främmande regenter såsom mycket oskyldigt, emedan det nästan aldrig skulle komma i fråga alt tillämpas, utan skall lemna norska pressen all frihet den någonsin kan össka sig, men att det kan vara godt att hafva tillhanda, för att kunna gifva en främmanrde regent upprättelse, om han skulle önska dets. Då Statstidningen utan reservation intagit detta har hon förmodligen icke vetat, att Aftonba dets artikel redan upptagit och vederlagt samma inkast, och icke betänkt, att det är omöjigt att tvista om nyttan af en lag, med personer, som tycka alt den är god för det den icke kommer att tillämpas. Huru kunde man t. ex. tvista med cfficiella bladet om nyttan af det der förslaget till allmän proprieborgen för skatterne, sedan samma blad förklarat, att mesingen just icke var, att det skulle komma at! tillämpas. Den C:s tillägg, att stadgandet vore vodt, för att dymedelst kunna gifva främmande regent upprättelse när han fordrar den, instimmer ju helt och hållet med A. B:s förmodan om vederbörandes afsigt att begagna stadgandet på ett godtyckligt sätt. På ett ställe har Statstidvingen gifvit meniwgen en synnerlig vigt genom att öfversätta ordet forsetlig (uppsåtlig) med försåtligs, men detta härleder sig utan tvifvel från obekantskap med Norska språket. ) Vi vilje erinra oss, att Morgenbladet tagit zffär på saken redan innan det nummer, hvari Aftonbladets artikel stod attläsa, kunnat binna till Norge. a — En timmerman föll i förrgårs afton i sjön vid Sista styfvern, utan att kunna räddas, och en srtillerist återfanns i går, drunknad i Hammarbysjön vid Skans tull. EESK AE OM STORLEKEN AF HUFVUDSTADENS TILL GÅNGAR FÖR FATTIGVÅRD OCH VÄLGÖ RENHET. Huru olika föreställningarne äro om antalet af hufvudstadens fattige och storleken af de för fattigvård, sjukvård och meddellösa barns undervisning årligen i bufvudstaden disponerade summor, synes deraf, att då Öfverståthållare-embetets berättelse år 4833 uppgaf antalet af hufvudstadens fattige til 44924 och omkostnaderne för dem till 49,752 Rdr, så har tabellkommissioben upptagit de behöfvandes antal i bufvudstaden til! 45,000, och Ofverstithållare-embeiets berättelse år 4828 uppgifvit de för dem årligen använde summor till 300,000 Rdr. Denna summa är likväl sannolikt betydligt mindre än den verkliga. Af en uppsatts, som Red. för någon id sedan mottagit af fattigläkaren i kufvudstaden irom broarne, herr :doktor Ellmin ?); syhest man med visshet kunna sluta derti!l. Bemälde doktor bar sökt komma till en fullständig kunskap om alla de fromma stiftelser. rån hvilka någon förmån tillflyter hufvudstalens befolkning, om beloppet af deras fonder, deras åriga inkomster ech utgifter samt förvaltsipgskostvader. Detta var ingen Jätt sak, och let kan icke förundra någon, om de samladel fferuppgifterna ej skulle befinnas fullkomligt roggranna. De synas imedlertid vara det tilläckligt för ändamålet, reml. för att väcka relexionen, och det är af denna anledning vi ur lem här nedanför meddela ett utdrag, innefstande, jemte stiftelsens namn, i första rummet beloppet af dess fond eller, der found saknas, dess rliga tillgång, cch i det andra dess årliga utzift. Dervid observeras att af de kassor, som äro gemensamma för hela riket eller större korporaioner, såsom armeenps penssionskassa 0. d. enlast det belopp, som från dem utgår till bufvudstaden, blifvit bland inkomsterna beräknadt. ) Uppsattsen åtföljde en skrifvelse at följande innehåll: Hes Redaktionen af det 21 Aftonbladet anhäller jig att densamma, med begagnende af åtföl jande uppsettser och materialier rörande fattigmeådlen i hufvvdstaden, benäget ville egna ämnet uppmärksamhet samt gifva offentligbet åt de märkliga resultater. som derur framträda, sammanbållne med de reflexioner, som dervid erbjuda sig. Under utsrbetondet al ett försleg, rörande sjukvård, fattigvård och upPfostringsanstalter för hufvudsiadens fattige, har jtg ej kunnat undgå fästa uppmärksamhet på de stora summor, som härva rande fllantropiska inrättningar ägs, hvilket föranledde mig att i förbigående uppteckna desamma. Jog bar sedermera funnit mödan värdt att skeffa mig noggrannsre underrättelser i denva rigtning. De oförutsedda. stora tillgångarne, som viset sp och de sutsatser, som af en sådan undersökning kunna dregss, synss egnade stt väcka omteanka somt för framtiden möjligen medföra något gran. Jo EUmin.a TFSSNENINANSPRr RE SNEDOEEINR Sr ES KOESTESEPSVNERAE SNETT SP TEARS nlöpen Mauritius — fast det tror jag knappt. li SM vm R än RR lant wet Fn FA HR OA LS i an AA Ge 4et an