Hr Skogman hade afgifvit följande slutförklaring detta mål: I anledning af Rikets Ständers Justitie-ombudsnans till Höglefl. Riksrätten 2aflemnade slutpåståen jen får jag, för de mig rörande punkter, dels vördjamt åberopa de skä! och omständigheter, som mine öfver Hr Justitie-ombudsmannens anmärkningsmemorialer afgifoe förklaringar innehålla, och hvi!ka jag icke anser vederlagda eller försvagade genom Hr Jastitle ombudsmannens mer och mindre tvunsana slutledningar, dels ock instämma uti hvad de öfrige i saken delaktige f. d. Statsråds-ledamöter vid dessa punkter nu ytterligare anfört. Jag anhåller derjemte vördsamligen att, hvad sarskildt betriffar anmärkningen emot ett för Barthelemiska karsans räknins, med borgen af Kabinetis-kassan, upptaget lån, få illägga, det Rikets Ständer vid sista Riksdsag i denna fråga fattade beslut uppenbarligen ådagsläsger, att Riket genom den anmärkta åtgärden icke biifvit med gäld belastadt, och att följaktligen densamma, såsom jag ock förut haft äran anföra, hvarken bor: inför Konungen i Statsrådet förekomrima, eler kan utgöra föremål för Högloflisa Riksrättens pröfning. Med vördnad och undergifvenhet öfverlemnar jeg de emot mig, i ezeussap af f. d. Stats-sekretarare för handelsoch fiosnsärendena. gjorda anklagelser till Höglofliga Riksrättens upplysta och rättvisa pröning. I alla händelser skell jag mot denna rättegång söka tröst i vissheten derom, ett genom de åtalade åtgärderna enskild mans rätt ej blifvit kränk: eller våda för Riket uppkommit, äfvensom i den förhoppniog, jag hyser, att beskaffenbeten af de anmärkningar, som ett särdeles nitiskt KonstitutionsUtskott emot Konuogens förra Rådgifvare framställt, skall, opartiskt pröfvad gemensamt med Rikets tillvexande välstånd, inför samtid och efterverld ådagålägga, att vid den tidpunkt, som utgör föremål för klandret, Svenska Folket, under sin åldriga och stora Konung, varit på en gång väl rexzeradt och fritt. så i ord, som handling — (Forts. följer.)