Aftonbladet – 4 juni 1842, sida 2

tokollet fattadt: Sedan Presidenten Skogman, på Frihberrens och Ordförandens fråga, huruvida Hr Presidenten vore beredd att nu svara eller önskade skriftlig del af Justitie-ombudsmannens frågor, förklarat, att sådant vore svårt att bedöma, innan Hr Presidenten inhemtat beskaffenheten af hvarje fråga serskildt; så framställde Justitie-ombudsmannen följande frågor till besvarande af Hr Presidenten Skogman, hvilzen i anledning deraf utlät sig, på sätt vid hvarje fråga här nedan finnes antecinadt, nemligen: 4:sta frågan. Erkänner Hr Presidenten Skogman sin underskrift å den nu företedda handlingen i det skick denna underskrift nu befinnes? Sedan Hr Presidenten fått beskåda handlingen, svarade han, att kan kunde ej finna annat, än att samma handling vore den, af hvilken en safskrift redan blifvit till Riksrätten ingifven. Då han i den afgifoa förklaringen erkännt, att han underteckaat en med afskriften lika lydande handling, hade han nu emot sjelfva originalet icke heller något att anmärka. 2:dra frågan. Ej mindre sjelfva handlingens upp ställning och innehåll, än Hans Maj:t Konungens namnteckning derunder samt Hr Presidentens pedanföre befintliga namnskrift med en ofvan densamma dragen linea, som vanligen betecknade kontrasignation, syntes otvifvelaktigt utmärka handlingens officiella egenskap samt dess till form fullkomliga likhet med andra från Regeringsmakten utgående officiella handlinger. Presidenten hada imedleriid i förkla ringen sagt, att formen och beskaffenheten af hans underskrift, äfvensom dess gemeznsamhet med Expeditionssekreteraren Bergius, skulle ådagalägga, att den icke gafs af Hr Presidenten i egensksp a! Statssekreterare. I afseende å sistnämnde omständighet eller underskri tens gemensamhet med Bergius komme Justitie-ombudsmannen framdeles i tillfälle satt sig yttra, men för öfrigt måtte det bero af Hr Presidenten att närmare utreda och bestämma, hurule des eller i hvad måtto formen och beskaffinh:ten af sjelfva handlingen eller af Hr Presidentens underskrift derå skuile ådagalögga det a! Presidenten uppgifna förhållande? Svar. I detta hänseende hade Hr Presidenten icke något att tillägga hvad i den skriftliga förklaringen blifvit anfördt, och han öfverlemnade till Ritsrätten att bedöma hvad afseende derå lagligen borde fästas. dj: frågan. Då Hr Presidenten föregifvit, att hans och Expeditionssekreteraren Bergii underskrifter å ifrågavarande bandling tillkommit för att bestyrka densamma, vore meningen dermed, att handlingens utfärdande af Hans Maj:t Konungen och Dess namnteckning derå skulle bekräftas af Hr Presidenten och Expeditionssekreteraren såsom villnen? Svar. Enär handlingen icke utgått från Statsrådet, kunde Presidenten ej se, att ändamålet med dess undertecknande af honom och Expeditionssekreteraren Bergius Vore annat, än att de sisom vittnen skulle bestyrka handlingens rik tighet. A4:de frågan. I sådant fell, huruledes eller hvarigenom vore detta förhållande uti sjelfva hagdlingen antydt? Svar. Hr Presidenten åberop2de hved förklaringen härutinnan inpnebåller, och öfverlemnade tiil Riksrätten att deraf drsga den slutfölid, som vederbore. ö:te frågan. Enligt hvilka grunder ansågo Presidenten och Expeditionsszkreteraren sig kunna meddela ett såsant bestyrkande. Svar. För de tankar och omdömen, Hr Presidenten vid tillfället byst, trodde han sig icke skyldig att redogöra. Den framställda frågan, hvatrigenom en sådan Tedoggarise blifvit Hr Preaidenten affordrad, fann följaktligen inqvisitorisk och undandrog sig att afgifva vidsre svar derå. Justitie-ombudsmannen erircrede i anledning häraf, att ban med den nu gjorda frågan haft för afsigt, icke att inqvirera Hr Presidentens uppsåt och tankar, men att erhålla redogörelse för dennes åtgärd. Denna fråga kunde imadlertid vidare utvecklas, Hr Presidenten hade nemligen i förklaringen yttrat, att han, jemte Expeditionssekreteraren Bergius, uppå anmodan af Grefve af Wettersteåt i lifstiden, med sitt namn bestyrkt meranämnde handling, och Hr Presidenten hade nu velat tillägga denna åtgärd egenskapen af ett vittnes betyg. Sådana betyg borde grunda sig å hvad msn sett eller hört. Justitie ombudsmannen trodde, att Hr Presidenten sjelf måtte finna angeläget att upplysa, buruledes vid tillfälle of det föregifna bestyrkandet skuile hafva tillgått ; och detta hade Hr Justitie-ombudsmannen åsyftat med sin fråga: enligt hvilka grunder est sådant bestyrkarde Wirsn. Donre au Chateau de Stockholm Ile 7 Novembre 148926. CHARLES JEAN.