Aftonbladet – 1 juni 1842, sida 3

ASS SUSIE PRE SA a Te Re LANDSORTS-NYHETER. — Tidningen Phoenix nämner ett i Götheborg gängse rykte, att i Fässbergs socken tvenne dråp nyligen blifvit föröfvade, det ena å en kronobåtsman, som sjelfva Pingstdagen skall hafva biifvit ibjälslagen af sina dryckesbröder; det andra å en piga, hvilken ska!l hafva blifvit agad till döds af sin husbonde, och sedan genom dennes föranstalvande i tysthet begrafven, Uddevalia den 26 Maj. Ett berömvärdt prof på ovanligt mod och sällspord dristighet företedde sig natten till Tisdagen den 23 dennes på hemmsnet Stinneröd i Forshälla socken. Trenne mans versoner från Ödsmåls pastorat, försedde med sådan2 vapen. som illgerningsmän pläga förse sig med vid beramandet på något rof, hade vid nämnde tid begifvit sig till ofvannämnde hemman, i afsigt att derstides föröfva rån. Sedan de framkommit till stsllet och tillspärrat alia utgångar från boningshuset samt gjort sig öppen väg geoom ett fönster, bemärktes af åboen på stället, Johannes Olsson, ett ovanligt rasslande, hvadan han stiger upp för att efterse hvaraf detsamma förorsakades. . I hast, och blott till. bäften klädd, nerkommen från det såkal:ade loftet (hvarest ban låg), varseblef han trenne karlar, hvilka genast försökte taga till fykten, men just som den siste skulle boppa ut genom fönstret, attade Olsson ett så kraftigt tag i denne, att det alef honom omöjligt komma undan, utan blef han af Oisson med tåg fastbunden i rummet. Nu begaf sig den sistnämnde ut, för att efterhöra om någon af de Afriga ännu skulle finnas qvar, men förmärkte intet spår efter dem. Han lät dock icke nöja sig härmed, utan ville ännu närmare undersöka verkliga förhållandet, i anledning hvaraf han bortgick ett stycke från sitt hemvist. Efter en kort stunds gång hörde han ett hvisslande ljud, som efter något betänkande f honom på samma sätt besvarades. Bofvarne, som trodde detta ljud komma från deras öfvergifne stallbroder, närmade sig på sådant sätt allt mer och mer dit, derifrån detsamma hördes; men blefvo icke litet förbluffade då de förnummo, att en af dem fattades af en krafifull hand, som ingalunda släppte det, hvari den en gång fattat. Den andre tog genast till flykten, och den fångne fördes af Olsson, som nu bekom hjelp, till sin förut fängslade kamrat, hvarefter båda två bregtes i behörig säkerhet. De bekande efteråt, att deras afsigt varit att föröfva rån bog den person, af hvilken de så tappert grepos. (Bohus L. T.) Mariestad den 28 Maj. Den sedan någon tid i Småland gängse s. k. predikosjukan bar pu äfven inträngt på området af detta län. Pastorsembetet i Hsbo har härom i första hand gjort anmälan hos ortens kronolänsman, med uppgift, att tvillingsflic korne Stina och Lotta Gustafsdöttrar, födde den 45 November 1839, hemkommit från Bottnaryd den 49 dennes, smittade af ofvannämnde sjukdom, med åtföljande ryckningar och begär att hålla andeliga förmaningstal, hvilket Stina äfven företagit samma afton. Lotta hade icke ännpu predikat, men sade sig hafva känningar att hon snart skulle bli färdig dertill. Flickorna förklarade att de voro. fällkomligt friska, samt kände ingen plåga, utan mera njutning af de enfailande ryckningarne, att den predikande ej sjelf visste hvad hon talade, ej heller mindes nigot af de tal hon hört, men att ryckningarne påkomma, när någon svär, talar lättsinnigt eller på annat sätt visar ogudaktighet. Några, som befunno sig på stället, förrådde stark tro på en gudomlig gåfva hos flickorna. Med anledning af dessa uppgifter infann sig krono-länsmannen Bruno sistl. Söndåg, då folksamlingar befarades, på stället kl. 4 e m., då redan omkring 100 personer, mest qvinnor, ypgre personer och barn ditkommit, och då de af predikosjukan angripne flickorna visade de vanliga paroxysmerne, men hade ännu ej då hållit något tal. Den församlade menigheten föreställdes om det obehöriga i dessa sammankomster, tillsades att begifva sig en hvar till sitt bemvist, men som blott några efterkommo denna uppmsning blefvo de båda flickorna på hemställan af kronolänsmannen och med modrens och slägtingarnes begifvande transporterade till en pålitlig ordningsman, der de skulle hållas till passande arbete och förhindras från allt umgänge med främmande personer intill dess det kunde visa sig buruvida deras tillstånd förbättrades eller försämrades. Imedlertid blet tilloppet af menniskor, hvilket allt mer och mer ökades, omsider hämmadt genom upderrättelsen att de eftersökta flickorna voro från stället aflägsnade. Redan under afresan, med hyilken de ej visade sig missnöjde, upphörde deras ryckningar, och kronolänsmannpen tillkännagaf, att om de sjelfva ej snart blefvo återställde, skulle de blifva till Länslazarettet insände. Sedan kronolänsman Bruno till Konungens Befallningshafvande inrapporterat denna härdels2, har vederbörande provincialläkare blifvit anmodad närmare undersöka örhållandet med de siuka. (M. V.) Ör ne nn