Aftonbladet – 28 maj 1842, sida 2

stämdt utmärka, att icke någon henne tillhörig lägenbet, af hvad namn och beskaffenhet den vars! må, blifvit undantagen ifrån förbudet emot afbändande utan Rikets Ständers samtycke; och att deta förbud således gäller Kronans alu så beskaffsde tillhörigheter, äfven de till boställen upplåtna, hvilka icke desto mindre äro vid deras krononatur bibehållna. Uvi förklaringen är äfven uppgifvet, att en mängd exempel kunde anföras derå, att sedan 4809 års statsskick utbyten af alla slags boställen blifvit. utan Rikets Ständers samtycke, af Kongl. Maj:t beslutade och till verkställighet anbefallda, utan ati sådant veterligen föranledt anmärkning, än mindre laga åtal emot Konungens Riådgifvare; hvarjemte serskildt nämnes, att utbyte af ett boställe vid Lotsstaten år 1839 skall biifvit beslutadt. Men då, utom det att Konungens Rådgifvares åtgärder vid dessa tillfällen äro obekanta, sådana åtgärder icke nu utgöra ämnen för Justitie ombudsmannens embetstalan, och deras beskaffenhet i allt fall ej kan bafva inflytande på frågan, huruvida nu åtalade åtgärden må anses lagstridig eller icke, saknade Justitie-ombudsmannen lag!ig anledning att å omförmälda förhållanden fästa vidare uppmärksamhet. I följd af dessa grunder och enär de i anmärkningsmemorialet åberopade författnings-stadganden, Demligen 28 i Privilegierna för Ridderskapet och Adeln d. 46 Otstober 1723, Koagl. Stadgan d. 9 December 4682, 4 40 mom. och Konal. Förordningen d. 4 Februari 1774 bvarken blifvit genom någon sednare Författning uttryckligen ändrade elter upphäfna. eller stå i strid med nu gällande Grundlagar, framställde Justivlie-ombudsmannen det påstående, att de tilltalade Herrar Ledamöter af Korungens Statsråd, jemte föredragande Statssekreieraren, såsom de der, medelst deras rådeifvande åtgärd i denna sak, handlat emot uttryckliga förbudet i 77 Regeringsformen. äfvensom emot öfriga nyss åberopade Författningar, derför måtte enligt 5 och 40 SS af Ansvarighetstagen för Konungens Rådgifvare d. 40 Februari 12810 ansedde och dömde varda.n I de tilltalades slutförklaring, yttra de sig i föjande ord: Hr Justitie-ombudsmannen har medelst en sammanställning af 3 kap. 4 S Jordabalken och 47 kap. 2 8 Ärfdabalken velat vederlägga förklarandernes tanka, att, i den bemärkelse ordet förekommer i 77 Regeringsformen, cf:äntla icke vore detsamma som boribyta; men den omständigheten, att sistnämnde lagrum i vissa fall iklider undfången köpeskilling för arfvejord egenskap af arfvejord, hvarmed åsyftats, att åt närmaste skyldemän, efter försäljningar, uti köpeskillingen förvara samma arfsrätt, som i den försålda jorden tillkomme, är något helt annat än stadgandnt i 3 kap. 4 S Jordabalken, att då arfvejord å landet skiftas, sådant skifte ej må af bördeman klandrss, ty det sednare stadgandet har påtagligen sin grund deri, att jorden icke blifvit afhänd, utan bortbytt emot annan fullt motsvarande, som i stället erhållits; hvaremot i förra fallet bördeman är vid sin bördsrätt bibehållen, derföre att jord blifvit afhänd utan motsvarande vederlag af samma egenskap. Byta är icke detsamma som afhända, ty det finnes mer än ett sätt, utom de här serskildt uppräknade, hvarigenom kronan kan för alltid, eller för längre eller kortare tid, afhändas fast egendom, till exempel förläning, och måste det vara derpå och annat mera, men icke rimligen på byte, som orden eller på annal sätt i 77 Regeringsformen hafva afseende, så mycket heldre, som det är ett obestridligt faktum, att byten med Kronans jord egt rum både för och efter 4809, utan Rikets Ständers medverkan, och för vissa fall äro i allmänt gällande Författning föreskrifoe medelst den handling, allmänna lsgen kallar skifte, och hvilket, efter Justitie-ombudsmannens eget medgifvande, i kameralstil äfven kallas byte, hvaraf allt påtagligen följer, att byte icke kan i 77 vara menadt, vare sig antingen genom så kalladt laga skifte eller på annat sätt, ty i annat fall skulle det väl icke hafva underlåtits, att i Grundlagen deremellan uppdraga en bestämd distinktion. Den slutföljd, Justitie-ombudsmannen velat draga af ordstälinivgen i 78 S Regeringsformen, förfaller äfvenledes, om man besinnar den väsentliga skillnad, söm är emellan att bortbyta en provins till utländsk makt och att utbyta ett Kronan tillhörig: boställe emot annan jord, ty om Konungen nemligen bortbytte en provins, så söndrades den itrån Kronan Sveriges lydno, hvilket Grunodlagen förbjuder, men fastän Konungen bifallit bostället Benne becks utbyte mot WestTerna egendom, har Benne beck icke upphört att stå under Kronan Sveriges lydno. MDetta må vara nog i fråga om tvisten, huruvida byta betyder detsamma som afhända. Svaranderne hafva i deras förra svaromål redan förklarat densamma i denna sak vara ef mindre vigt. Tvistefrågan här är, om Regeringsformens 77 kan afse Militiebostäl!en. Svaranderne hafva redan i deras förra genmälen fullständigt ådagalagt, att så icie är, emedan Rikets Ständer icke med militieboställens förvaltning hafva den ringaste befattning. Mi litieboställen tillhöra Indelningsverket om hvilke: 80 och icke 77 S Regeringsformen handlar; och 80 8 föreskrifver ingen samverkan af Rikets Ständer i frågor om Indelningsverket, så vidt det icke handlar om rubbning i dess hufvuigrunder: på denna omständighet är det, som förklaranderne grundat deras öfvertygelse, att Rikets Ständer, som icke hafva något med militieboställens förvaltning att skaffa, icke heller haft eller hafva någon rätt att blanda sig i frågor om uthyten af sådane boställen, der slika byten rubba ingenting i Indelningsverkets hufvudgrunder. Med stöd af allt detta, och då Svaranderne äro öfvertygade derom, att de serskilda äldre Författningar, Justitie-ombudsmannen till stöd för sin talan i denna sak åberopat, äro här icke tillämplige. och dessutom till all kraft och verkan upphäfne Å genom 80 Regeringsformen; anse de att åtalet och slutpåståendet af Riksrätten böra ogillas. STOCKHOLM den 28 Maj. 2 — Regeringen har åter och på 3 år förnyat tillåtelsen för finska och åländska fartyg att trans