Aftonbladet – 23 maj 1842, sida 2

ige skulle få uppdrag, att emot utgifvande af ryckta eller graverade obligationer å minst 400 Rdr Bko, mot 6 procents ränta och 44 dagars uppsägning, upplåna penningar till ett lika belopp med jernkontorets närvarande fond, samt deraf bilda en kreditif-rörelse med Y, procents kreditif-afgift och 4 1, procents ränta både i debet och kredit. Härigenom skulle bruksegarnes lånerätt i kontoret blifva följande: 4:o De gamla 5. k. ordinarie lånen mot 3 procents fränta, till 2 Rdr för hvarje skeppund i jernkontoret delaktigt stångjernssmide (t. ex. 6000 Rdr Bko för ett bruk med 2000 skeppund); 2:o kreditifrätt till minst 4 och högst 6 Rdr skeppundet af samma smide; båda mot revers med borgen eller hypothek; och 3:0 Extra lån (dock oberäknadt lånrälten för Ständernas i banken beviljade kreditif) på högst 4 månader och 5 proc. ränta met revers med borgen eller hypothek, på de tillgångar hvilka ej erfordras för den ordinarie lånerörelsen. De betänkligheter som blifvit yttrade och kunna göras emot detta förslag äro, att tillfällen derigenom kunna beredas till ett alltför långt utsträckt skuldsättningssystem; att en af landets moderaäringar derigenom kan komma på en alltför ihålig grund, och att detta isynnerhet är vådligt för en industri af den beskaffenhet, som bruksrörelsen, hvilken ej är grundad på den inhemska marknaden, utan till Y4a:delar på export, samt derföre äfven måste vara mera underkastad handelskonjunkturens kriser. Man anser också derföre, att för den, som icke köpt sitt bruk helt och hållet gå kredit, är redan tillräckligt gjordt för att understödja rörelsen i låneväg, och mer än för någon annan industri i riket. Så beräknar man t. ex. att i detta afseende redan finnas af publika låneinrättningar: 4:0 Hypotheksföreningen, i hvilken halfva fasta egendomen kan beräknas; 2:o Privatbankerna med deras kreditiver; 3:o Lånerätt i Banken till 42 Rdr å hvarje skeppund; 4:0 Ordinarie lånerätten i kontoret, till 2 Rdr skeppundet af smidesrätten; 5:0 Lånerätt i Ständernas kreditif på banken; 6.0 Bankodiskonten; 7:0. Handelsdiskonten. Besinnar man nu det för en vigilant negotiatör ingalunda är omöjligt att redan begagna alla dessa utvägar på en gång, så synes måhända den serskilda kreditifrätten af 6 Rdr på skeppundet öfverflödig. Slutligen tror man äfven att Styrelsens, d. v. s. fullmäktiges post genom denna bruksrörelse skall blifva långt kinkigare än förut att bestrida. Dessa argumenter tåla onekligen vid att fundera på, serdeles derföre att den ifrågaställda generella lånerättigheten skulle göra Fullmäktiges tillfälliga pröfningsoch inskränkningsrätt deruti ganska svår. Emedlertid har förslaget starka försvarare, bland hvilka en af de mäktigaste och talangfullaste säges vara disponenten af det stora furstendömet Uddeholms bolag, hvilket såsom bekant är för siva statuter afser en oupphörlig utvidgning och derföre äfven är i tillfälle att använda ofantliga penningesummor. Brukspatron Petre skall deremot vara den skarpaste opponenten.