Aftonbladet – 21 maj 1842, sida 4

HANDTVERKARNE I ENGLAND. Rörande den gigantiska petition, som af tre milioner arbetare i England blifvit undertecknad och inlemnad till Tladerhuset, får man läsa ganska olika omdömen i tvenne tidningar, en fransk och en engelsk. Journal des Debats yttrar sig: ,Huset bar verkligen baft rätt muntert genom emottagandet af en jettestor petition, inburen af 16 man, prydd med band och 3 rvillioner underskrifter. (Härvid utropar le National: Hvilken suoåsak i sanning också! Hvad betyda 3 millioner Uvrierer förenade genom en och samma tanke, organiserade under en och samma öfverstyrelse, i sin association omfattande rikets största städer och i sjelfva Underhuset rökn:nde 67 röster, som voterat i öfverensstämmelse med deras önskningar!) Journal des Debats forfar: I England är man van vid dessa oskadliga petitioner, och med den bästa vilja i verlden kunna vi dervid ej fästa mera: vigt, än de göra, som saken på stället rörer. Deremot finner den engelska tidningen Sun händesen vara af allvarsam nåtur, och säger: Af ordalagen i den petition, som Mr O. T. Duncombe inlemnat till Underhuset ser man, att arbetsklasserpa förlorat all aktning för de gällande lagarne, och att de icke hafva någon stort större för de klasser i samhället, som äro i besittning af maktens monopolium. Ännu bära arbetarne väl fruktan för polisen och soldaterna; men snart skall styrelsen varseblifva, att tvångsmedel icke skola förslå att ersätta folkets förlorade kärlek för de institutioner, hvarefter det regeras. Tre millioner petitionärer, som inför parlamentet framlägga alla de sociala och administrativa missbruk, hvarunder det lägre folket suckar — se der ett faktum utan exempel i historiens annaler, och hvilket ej kan bedömmas efter statskonstens vanliga reglor. Intet dylikt föregående finnes här till ledning, och vi rida Hennes Maj:ts ministrar, att behandla frågan med lugn och utan väld. Huru skall man väl kunna hoppas att i längden styra en så talrik menniskoklass emot dess egen öfvertygelse och efter lagar, som den föraktar? Svårigheter af detta slag äro icke små; måtte ministrarne väl betänka deml Under det att således den fransyska hofoch stats-tidningen försöker att göra sig lustig och hålla de sinas mod uppe genom ett skämt utan mening (ungefär på samma sätt som vårt kära Bi, så ofta det kan, söker muntra sig och sina patroner genom en och annan glad utsigt, hvars snöpliga utgång det icke en gång sjelf förmår ana); så upptar deremot en tidning, utgifven på ort och ställe, och som följaktligen bättre måtte