— Freja för i går gör om sig den naiva bekännelsen, att hon anjuter sitt kf, fri och oberoende, som fisken i hafvet. Bör förmodligen heta, com hvalfisken i hafvets. Vi gratulera då denne fisk, som nu på en tid så länge kipat efter luft på torra landet, att lyckligen åter hafva nedkommit i vatten, vore det än icke vidare än en liten puss. En annan fråga är, huruvida vi böra gratulera Freja häröfver. Att den kända, storvuxna, grymma varelsen ånyo inkarnerat sig i bennes person, höres väl på gormet och skrytet öfver att uteslutande förstå sig på hvad en fri press är för slag. Men huru afri Freja sjelf blir under hvalfisken, kommer väl att visa sig. För öfrigt igenkänner man lätt det vanliga Freja-charlataneriet i förslaget om Skattevägran, såsom universalmedlet för afhjelpande af allt ondt i vårt samhälle. Vill Freja verkligen gå i grund härmed? Således äfven fordra vägran af all tull? Vi få väl höra en vacker dag. Imedlertid är det visst, att hvarje förslag bör hafva den lilla oumgäpgliga egenskapen att vara verkställbart. Nu förhåller det sig med allmän Skattevägran så, att mesyren, den må vara huru god den beha