Aftonbladet – 11 maj 1842, sida 3

Article Image
Ulall alven Ill SIM PpUulvijt TfIRALIB, fa SUSCIee vat ett yttrande deröver, derigenom alla som med dylika värf hafva att skaffa, anse ett sådant medgifvande af en så allmänt känd insigtsfull och noggran domare, för att vara ett rättesnöre. RÄTTEGÄNGSOCH POLISSAKER. Inom Blekinge län och Lunds stift har en fiskalisk aktion uppstått emot en vice pastor Sager, hvilken prestman genom sitt, enligt hvad angifvelsen förmäler, föga kristliga lefverne gifvit vederbörande mycket bekymmer. Detta mål hariorten ådragit sig en viss större uppmärksamhet än vanligt, med anledning deraf, att tvenne notabiliteter, nemligen justitieborgmästaren i Carlskrona, en af systemets pelare i borgareståndet under sista riksdag, samt tandshöfdingen i Blekinge, figurera på ett något sget sätt i sakens formella behandling. I Januari månad sistlidet år ingåfvo en talrik del af bemälde prestmans socknebor inom Fridlefstads pastorat en klagoskrift till Konsist. i Lund, med anhållan att konsistorium ville visa Sager till något annat ställe eller ock, derest han visade sig enträten, låta honom förklara sig och de klagande bevisa sina angifvelser. Märkligt är att de klagande uppgifva att en dylik skrift redan 2 år förut blifvit till konsist. öfverlemnad, utan att konsist. gjort annat, än att ställa Sager under ett par pastorers tillsyn på 6 månaders tid. Den ena af dessa prestmän var Sagers svärfar, ocb, de klagande säga att de icke förun åra sig att denne gerna ser sin svärson bibehållas vid embetet. För öfrigt tillägga de klagande Sager nästan alla slags laster, fylleri, svordom, slemma ord, otukt, vårdslöshet i embetet m. m. Konsistorium remitterade angifvelsen till Konungens Befhde i Blekinge län, som förordnade kronolänsman. Carlsson att anställa åtal mot Sager. Detta började vid Östra härads sommarting, Juni, sist!. år, men uppsköts, emedan länsmannen, som ej erhållit del af sjelfva anklagelsen, icke hade alla angifvarne tillstädes. Litet före höstetinget, Oktober sist!. år, blef länsman Carlsson af Sager kallad att vittna i saken och Konungens Befhde förordnade sjelfva justitieborgmästaren i Carlskrona, herr lagman Christiersson, att detta mål såsom åklagare utföra, ej mindre vid denpa häradsrätt, än äfven vid de andra domstolar inom länet, der detsamma, i följd af angifvelseskriftens beskaffenhet, möjligen kunde komma att handläggas — så lyda orden i häradsrättens protokoll. Nu kommo alla angifvarne tillstädes. Först inlemnade Sager en resolution af konsist. i Lund, deruti konsist. förklarar att, då Sagers goda förhållande i embetet blifvit vitsordadt, både af kontraktsprosten och flera församlingsbor, så kunde konsist. ej fästa afseende på en mot Sager inkommen angifvelse, hvadan Sager förmente att åtalet mot honom borde inställas. Derefter förklarade alla angifvarne, att, sedan de nu hört, det Sager begärt missiv från Fridlefstad, så återkallade de sin angifvelse, med vilkor att Sager ej yrkade rexonvention, samt dessutom åtoge sig att betala vittnena. Detta gick Sager villigt in på. Derefter steg konsistoriifullmäktige, kyrkoherden Sjöberg fram och örklarade att han, naturligtvis, icke hade något pistående att göra mot Sager. Efter honom kom justitieborgmästaren i Carlskrona, Herr lagman Christiersson, och tillkännagaf, att, då numera inga angifvare mot Sager funnes, så ansåg han sitt uppdrag, såsom åklagare slutadt och att någon talan af honom icke kunde mot Sager föras. — Två bönder åtogo sig borgen för betalningen till vittnena. När allt så var 1 ördning, atsade rätten, att den ej hade annat att göra, än att insända protokollerne till konsist. i Lund, hvilket det tillkom att i saken dömma. Hur det nu bar sig, så kom saken till justitiekanslersembetet, som vidtog nödiga åtgärder att infå handlingar och förklaringar, samt tillförordnade landsfiskalen J. Lindqvist till aktor i målet. Landshöfdingens i Carlskrona friherre Nauckhoffs förklaring är rätt kuriös. Landshöfdingen säger att han rätt väl kände det han icke bordt förordna serskilda aktor, utan Just. kansli. emb:s hörande, men att också uppdraget ttll lagman Christiersson allsicke utgjort något förordnande att utföra serskild aktion, så mycket mindre som konsist. tillförordnat aktor, och målet dessutom var af den beskaffenhet, att endast undersökning derom kunde vid domstolarne inom detta (Blekinge) län förekomma, inom hvilkas domvärjo lagman Christierssons uppdrag synbarligen finnes inskränkt, hvartill kommer att herr lagmannen icke af mig (Nauckhoff) erhållit något uppdrag, hvaraf, uppå det mest aflägsna sätt, sådan slutssats kunde dragas, att honom ålåge att ansvarspåstående afgifva.s MHufvudsakliga skälet till valet af lagman Christiersson uppger herr landshöfgingen hafva varit bristen på allmän åklagare af nog skicklighet. Det tyckes häraf, att herr lagman Christierssons uppdrag i detta mål egentligen gått ut på den qvistiga saken att i sin person förena esse och non esse, hvilka alltsen salig Domboms tid varit åtskilda. Konsist. har till Jostitiekanslersembetet insändt ett den 2 Febr. innevarande år dateradt utsläg, hvarigenom målet återförvises till ny undersökning vid häradsrätten. Justitiekanslersembetet her af landshöfdingen infordrat ytterligare förklaringar öfver det märkvärdiga It TT or rrrrtrsstsseneesse————— Lr E-—-Lrr——-—T——— Ls ma— AL Z ——m—————

11 maj 1842, sida 3

Thumbnail