Aftonbladet – 30 april 1842, sida 2

under skådomästare, och på verkstad, den åldermannen Spåugberg bestämde, samt med vilkor, att han ställde borgen för det arbete han måste mottapa. Nar Magnusson fullgjort detta och annat, som till skräverket hörer, så förklarades gesällprofvet odugligt, det förstås. Magnusson vände sig till embdetsoch byggningskollegium, och detta fann att allt hvad embetet gjort Var godt och att Msgnusson borde betala fiolerna, deribland skräddareembetets kostnad med skäligen jemkade 3 Rdr. Nu kom i ordningen att processa hos Magistraten, bvilket ock skedde. Magistraten har funnit, att skråordningen alls icke ålägger skräddarelärlingar att göra gesälltycke, utan att detta således varit ett påhitt ar luflige skräddareembetet, som icke en gång gittat visa att dylixt profs afläggande hört till slentrianen eller 8. k. gewohbnheiten. Magistraten dömer derföre skräddareembetet att utgifva vitet, 25 Rdr, samt ålagger det, vid förböjdt vite af 50 Rdr, att inom 3 veckor efter utslagets datum hafva meddelat Magnusson fesailbref. Rättegångskostnaderne qvittades, hvilket naturligtvis alltid är förmånligt för ett rikt embete, mot en lärgosse. Magistratens utslag föll den 27 dennes, och äro ;Utså 4 år och 6 månader förflutne från den dag Magou son från mästaren utskrefs och bordt blifva gesäll. Nu återstår att processa hos Kommerskoliegium och Kongl. Maj:t, hvilket väl kan draga ut an ett år så att derest skräddareembetet då icke sätter nåcon ny pryl genom Kongl. Maj: ts utslag, så kan Mognusson efter 5 års och 6 månaders väntan och process, samt mot vederbörlige afgifters erläggande vinna den förmånen, att få heta gesäll, och få arbeta som sådan, i fall nemligen mågon mästare täcks tillåta det. SEVESTIAKIK YES LUNAS ST IFRODST TREAN