Med anledning af Aftonbladets artikel den 2 dennes, om valprincipen i KonstitutionsUtskottets representationsförslag, har Dagligt Allebhands för i Måndags nedskrifvit några korta reflexioner åsyftande dels att bevisa, det icke personlighetsutan samfällighets-velprircipen ligger till grund för berörde förslag, dels att, till följd af detta antagande, få ordet personlighetsprincip, såsom endast egnadt att gilva förslagets motståndare vapen i händerna och skrämma de stilla i landena, från diskussionen uteslutet. Det skulle vara oss mycket okärt, att genom tvisten om Pprincipens benämning, d. v. s. om ett ord, väcka fruktan för sjelfva saken, och vi äre derföre gerna beredde, att erkänna hvilken benämning man kan finna komma begreppet närmare än den förut antagna. Vi hafve således icke heller något emot den af Dagligt Allehanda antagna samfällighets-valprincipen, så mycket mindre, som äfven den blifvit af KonstitutionsUtskottet åsyftad, samt af detsamma, på sätt D. A. ganska riktigt uttrycker, adopterad såsom motsats till stånds-valprincipenn. D. A. lärer dock å sin sida äfven medgifva, att personlighets-principen blifvit af KonstitutionsUtskottets ledamöter nämnd och hyllad, såsom en motsats till stånds-, korporationseller klassprincipen, och önskligare än någon af dessa, äfvensom att det icke är skäl att fördöma en sak derföre, att den af motståndarne utskrikes, ej heller mycket skulle minska detta skrik om man uppoffrade benämningen åt dem, som äro fiender till saken, till sjelfva representationsförslaget och hvarje förändring, som icke sker i aristokratisk och hierarkisk riktning. Slutligen, och hvad angår de stilla i landena, så måste väl antagas, att man icke mycket bör räkna på dem, om de äro så enfaldige, att de låta skrämma sig af ett ord eller lugnas af ett annat, utan att undersöka hvad det ena eller andra betecknar. Om dessa stilla verkligen äro till en sådan grad enfaldiga och låtit sig purras af Sv. Biets och konsorters skrik, att representationsförslaget är bygdt på personlighets-principen och leder till anarki och pöbelvälde, så skola de väl låta purra sig om igen, om Sv. Biet behagar ljuga ihop, att de liberala tidningarne nu af