Aftonbladet – 14 april 1842, sida 2

oren Fernholms böga ålder, anser honom ieke kunna len ifrågavarande beställningen förestå, mig böra äl inderdåniga förslaget uppföra i första rummet: t.f. tommissarien, assessoren Törneman, hvilken blifvit ,efordrad den 26 Mars 14812 till kammerskrifvare! ich den 20 Oktober samma år till revisor i Kongl. tammarrättens f. d. Krigsrevisionsdepartement, den (8 Januari 4816 till kammarskrifvare och den 21 juli 4826 till revisor i Kongl. Krigskollegium, den ; Mars 1819 till kammarskrifvare och den 26 April (822 till kammarförvandt i f. d. Allmänna Magainsdirektion, samt den 45 April 4831 förordnad att örrätta kommissarietjensten uti det, under Kongl. Kammarrätten lydande kontor för Allmänna Megasinsärendernas utredning, hvarvid Törneman, jemnlikt Kongl. brefvet den 29 November 14839, blifvit i nåder förklarad berättigad att tillgodonjuta samma tour och befordringsrätt, som åtföljde tjensten, då kontoret tillhörde f. d. Allmänna Magasinsdirektionen; hvarförutan assessoren Törneman under en längre tid Kongl. Kamarrätten i egenskap af adjungerad ledamot biträdt; i det andra: tjenstförrättande kommisaarien, revisoren Hjort, hvilken af Kongl. Kammarrätten blitfvit befordrad den 235 November 1824 till ordinarie kammarskrifvare, den 44 April 1833 till revisor, med ligre lön, och den 29 December 4837 till revisor, med högre lön, i Öfverrevisionsdepartementet; hvarförutan han, vid flera serskildta tillfällen till Kongl. Kammarrättens nöje förrättat och för närvarande jemnväl är förordnad att bestrida den nu ifrågavarande kommissarietjensten; samt i det tredje: bokhållaren Gråå, hvilken befordrades den 43 Oktober 4824 till ordinarie kammearskrifvare i Kongl. Statskontoret, hvarest han sedermera förordnades den 43 Oktober 1831 att såsom extra kammarförvandt tjenstgöra, och den 13 Oktober 1835 att tillsvidare förrätta kammarförvandtstjenst, äfvensom han den 3 September 4840 till statsbokhållare blifvit utnämnd; hvarförutan ban vid serskildta tillfällen bestridt expeditionskamreraretjensten i namade embetsverk.n . Advokatfiskalen Ålander förklarade, det han, i afseende på de, utaf sökanderne, hvilka borde på det underdåniga förslaget uppföras, biträdde den, af revisoren Brander yttrade mening, men ansåg för närvarande icke vara behöfligt att uppgifva någon serskild anledning till revisoren Fernholms uteslutande från förslaget. Protonotarien Edman instämde uti revisoren Branders yttrande. Hr kammarrättrådet Tauvon förenade sig med advokatfiskalen Ålander. Hrr kammarrättsråden Rosen, Sandström och Levin förenade sig uti det, af revisoren Brander afgifna yttrande. Hr presidenten anförde: aJag instämmer visserligen med Kongl. Kammarrättens öfrige ledamöter deri, att jag tillerkänner förslagsrum åt samma personer, som de. Men då jag sätter dem i annan ordning, och som det är första gången, jag här deltager i ett förslags upprättande, så anser jag mig böra redogöra för skälen till min afvikande mening, och med detsamma för de grunder, jag i dylika mål ämnar iakttaga. Hvad är ändamålet med ett förslag? Utan tvifvel att den utnämnande, Konungen, skall om de sökandes hehörighet, skicklighet och förtjenst genom den föreslående myndigheten oflicielt erhålla en, så vidt möjligt är, lika noggrann kännedom, som den, han sjeif eger.n Angående de föreslagnes behörighet kan tvekan uppstå blott om assessor Törneman, hvilken är den ende, som ej undergått den för inträde i Räkenskaps eller rättegångsverken föreskrifne akademiska examen. Men som han, genom Kongl. Maj:ts nådiga förordnande, varit anbetrodd, att, i egenskap af adjungerad ledamot, sitta i denna rutt, så måste jag tillerkänna äfven honom behörighet ait förestå ett härunder lydande Revisionskontor. Hvilken är dernäst måttstocken för de sökandes inbördes företräde? Det är tvetydigt. Tjenstebetänkandet af den 23 November 4756 blef, genom 4 mom. i Kongl. Förordnisgen, Nn 42 Nyvember 4756, angående lagarnes behöriga verkställighet, åte upphäfvet, med vissa undantag, hvaribland främs! stadgarne i då gällande grundlag af år 1720. Men under den 13 Aug. 1776, kungjorde Kongl. Svea Hofrätt, att Kongl. Maj:t genom nådig skrifvelse a! den 30 förutgångne Juli förklarat nyssnämnde Kongl förordning förfallen genom 39 . i 1772 års Regeringsform, som fulleligen dödad, och upphäft alla andra förut från år 1680 utkomna lagar, hvilka, såsom om Riksstyrelsen handlande, namn och egen skap derföre af grundlag blifvit tillagde. — Det synes följaktligen, som hade tjenstebetänkandet, hvilket ej till sin kraft och verkan uttryckligen återställdes, tvärtom blifvit tillika upphäfvet. Likva och enär det plägar anses för gällande, så torde föreskrifterna både i detsamma och i dåvarande grundlag, samt i den nu gällande, böra öfvervägas Angående de högsta embetena, skulle Rådet en. ligt 40 i 4720 års Regeringsform, äfven personernas skicklighet och förtjenster göra sina underdåniga framställnivgar. Till ringare tjenster borde kollegiernå föreslå de värdigaste och tjenligaste, samt Ko nungen af dem befullmäktiga den skickligaste. Jem likt 28 . af nu gällande Regeringsform, skall ko a a a rr Sen nn