Aftonbladet – 7 april 1842, sida 1

EN SKILDRING AF PYRENÄISKA HALFÖLN I RADIKAL STIL FÖR JOEN BULL. En Engelsk veckoskrift innehåller 1 anlednin; af de sednaste händelserna i Spanien och Portu gal följande artikel, hvilken, ehuru i en nog myc ket rättfram och radikal! framställning, meddelai åtskilliga fakta, sora det torde löna mödan at erinra sig: Det vore fåfängt att dölja för allmänheten, de hela halfön är nära att sänkas i det värsta möjlig: tillstånd af inbördes krig, och detta genom främ mande inblandning. Stormen har börjat i Portuga och skall spart nå Spanien. Folket hos oss vetall: ingenting om sakens beskaffenhet, och tidningarnz iskttaga tystnad, sntiogen af dylik okunnighet, elle af on Jåg önskan att undanbålla allmänbeten al kunskap. De medlersta och lägre klasserna i sam hället äro i detta ögonblick okunniga om den när: varande revolutionen i Portugal sker för eller emo friheten. Jag skall nu göra en helt kort berättelst om saken, ty den skall i hög grad ådraga sig par lamentets uppmärksamhet och borde lifva vårt folk: känslor. Konungamakten står, gudskelof, på säkr fötter både i Spanien och Portugal. Ar 1760, de år då försynen pålade oss Georg III, denna mensk lighetens gissel, befann sig vår dyre allierade, Por tugal, i ett sådant tillstånd af vidskeplighet, att 5 personer på en gång dömdes att brännas lefvand såsom kättare. Då vi härifrån hoppa till år 1808 var Portugals tillstånd nämnde är sådant, att natie nen jagade hela den kungliga familjen till Brasilien Vi utsände våra härar under sir Jobn Moore, och slutligen under hertigen af Wellington, för att åte insätta den kungliga familjen i väldet öfver en na. tioc, som hatade den. Den stora, herrskande ideen i Wellingtons lif är, att han aldrig sett ett skott lossadt eller ämnadt att lossas, annat än i ändamål att skada friheten och åter införa despotismen. Wel lingtons blodiga. förhatliga fälttåg slutades 1812, och åtta år derefter åstadkom den regering, som uppstoc i följd af dessa krig, en revolution. Sex år derefte; dog den konung, som Wellingtop, genom en i hi storiens annaler sällsynt utgjutelse af blod och skat ter, satt på thronen. Denne konung räddades frår apseendet att vara en omenniska genom erkän. nandet. att ban var föga bättre än en vanvet ting. Han regerade likväl i 34 år, och deraf 2? i sih moders ställe, hvilken under denna ling: tid varit tokig. Kan ett mera slående exempe a AT gen rr