Aftonbladet – 4 april 1842, sida 1

mn AL BER PRATAR ett 6 (interims) steteris, som genom Rikets Stärders vägIran al sillökningsi alblagenidertill uppstått, förekom detta ärende den 9 December 4856. Statskomtoret hade vå efter utredning af förbållandet med tredje hufvudtitelns besparingar yttrat den förmodan; att, Ji händelse några nya betydliga: dispositioner å dessa Pesparingar ej tillkomms. äfyen intill nästa statsreglering tillgång deraf för Lifgsrdesregsmenternas 2flöning efter interimsstaten ej skulle komma att saknas; dels derjemte hemställt, om icke enahanda författning, som Kongl; Moj:t, i afseende på dem för K arrättens sflöning, enligt nya staten, tillkomna betydliga tillökpving; stadgat och sedermera tillämpat, måtte, vidtagas vid gardesresementernas aflöning, helst ett hastigt återgående till gamla staten skul!e rubba den, enligt i nåder anbafalld reglering, påbörjade och i flera -afeoenden nyttiga amorteringen af officerarnes ackorder(?) dels ock andregit, att den för Kronptirsons hufsatregemenrte äskade tillökning, som utgjorde skillnäden emellan det större anslag I penningar och det mindre tunntal spanmål in nar lura, som Bya stäteh upptoge emot den gamla, sedan år 1881 blifvit; till dess verkliga belopp, efter beräkting af spatimålen enligt ertens markegångspris, helt och Hållet å förrnämnda besparingar afförd, och syntes äfven fortfarande deraf kunna godtgöras, så länge den till större el!ter mindre del komme att äga rum. Vid öfvervägande af ämnet funna statssekreteraren och statsrådets öfriga !edamöter, att, hvad beträffade gardes-regementernas stater, Kongl. Maj:t vore så mycket mera obshirdrad att deruti göra de förändringar, omständigheterna kunde påkalla, som dessa stater endast ad interim blifvit i nåder faststillda. Men med afseende å tillika uppgifna förhållanden och då, efter den utredning öfver tredje Huivudtitelns besparingar, Stats-kontoret lemnat, anledning för det dåvarande icke förekom att, i anseende till befarad brist på Itillgåogar, rubba den Jönreglering och organisation, Kongl. Maj:t under den 45 Januarl 1831 åt dessa regomenten gifvit; — då den af Stats-kontoret föreslagna åtgärd att dela aflöningsbeloppen i löner och arfvoden, åtminstone hvad engirge Gardes-regementera till fot, der do tillökade utgifterna utöfver Rikets Ständers anslag till stor del tillkommit genom dessa regementens förändrade erganisation, utan att. bestå i egentliga löntillökningar, vore föga verkställbar och ledande till rubbring af vederbörandes pensionsrätt; och då, likasom arfvedens uppförande på stat i stället för löner antydde de förras provisionella natur, ett sådant förhållande lika så väl vere, hvad Gardes-regemontena anginge, redan uttryckt genom deras benämning af Interimsstater; ansåge Statsrådet sig böra tillstyrka, att Korgl. Maj:t för det då varande täcktes inskränka Sitt nådiga beslut i alseende å dessa regementer till den förklaring; det Kgl. Maj:t, på alla de anförda grundorna, funne för godt, att tills vidare låta vid Gardes-regementenas gällande Interimsstater utan förändring förblifva; dock att Stats-kontoret ägde ått hvarje år, efter nyss afslutad Rikshufrudbok, inkomma med uppgift å besparingstillgångarne å 5:sje Hufvudtiteln, på det Kongl. Ma;:t derefter måtte blifva 1 tillfälle att vi dare fatta det beslut, hvartill omständigheterna kunde föranleda. Vidkommande Kronprinsens Hussarregementes stat, så enär den mindre betydligt ökade utgift, den upptoge utöfver Rikets S.änders. anslag, äfvenledes tilf största delen varit föranledd af Regementets förändrade erganisation och endast till ringa del utgjerdes af någen egentlig löntillökning simt till mera än halfvra beloppet vore från anslaget för materielen öfverflyttad och, i anseende till mindre behof nu än tillförne af spanmål in natura, Jtterligare minskades vid tillfällen af ett å denna vara gällande. högre märkegångspris, än statspriset, funna Statsrådet, lika med S:ats-kontoret, denna, ofta tll stor del och möjligen någon gång till hela beleppet, mera nominella är verkliga tillökning kunna och böra, på sätt som hittills, å bosparingarne vidare afföras. Kongl. Maj:t hade bifallit hvad Statsrådet sålunda tillstyrkte. Detta rådslag, hvarom Justitio Statsministern Grefve Rosenblad och Statsråden Grefve Löwenhjelm, Frikerre Åkerbjelm och Friherre von Schulzenheim samt. Föredraganden, Statssekreteraren Grip, sig försnat, hade gifvit anledning anmärka, att Rikets Ständer, i deras förr åberopade skrifvelse af den 6 Oktober 4854, 4:de punkten, i afseende å de korpser, hvilka sedan förutgångna Riksdagen blifvit reglerade rmed högre aflöningsstater än de af Rikets Ständer fastställda, och af dem tillagda förmåner kommit i åtnjutande, väl medgifvit, att det högre afIöningsbeloppet fortfarande, så länge tjensternas då varande innehafvare qvarstodo, finge tillgodonjutas, och skilnaden deremellan och den gamla staten, såsom dittills skett, utgå af de på Hufvudtitlarn6 uppkommande besparingar, men derjemte anmält Sitt beslut, att besparingarne dädanofter icke måtte anvisas till några bestämda lönearslag på stat, och Sin anhållan, att Kongl. Maj:t i nåder ville vara betänkt: på en förändrad organisation af dessa stater. Med hbänsigt till detta af Rikets Ständer fattade beslut; och då Rikets Ständer jemväl sedermera, vid pröfningen af de ifrågavarande för Gardes-rogementena och Krenprinsens Hussar-regemente föreslagna tillökade utgifter, funnit sig icke kunna desamma bevilja, men ofvanbemälde Statsråds-ledamöter likväl, hvad Gardes-regementena angår, utam att ens-:samtycka till 8:ats-kontorets förslag om aflöningsbeloppens delning i löner och arfroden, tillstyrkt fortfas rande tills vidare af dessa Regementens så-kallade interimsstater, oberoende af allt annat, än en möjligen sig yppande brist å ödje Hufvudtitelns besparingstillgångar, samt likaledes ansett det ifrågaställda högre lönanslaget för Kronprinsens Hussar-regemente kunna bibehållas och -å samma besparingar tills vidare afföras; framställde Justitie-ombudsmån-nen det påstående, att ifrågavarande tillstyrkanden, hvilka, så vidt de inskränkt sig till tjensternas d varande innehafvare, åsyftat användande af Rikets medel annorlunda än faststäldt. blifvit, innefatta en uppenbar öfverträdelse af hvad 65 S Regeringsformen i detta afseende bjuder. De tilltalade förklarade, att Rikets Ständer vid. meddelandet utaf deras af Just. ombudsmannen åberopade beslut vid 1834—35 årens riksdag, icke yttrat något om buru i framtiden borde förhållas för den händelse, att de bögre löningsbeloppen, änskönt icke af Rikets Ständer på odinarie stat uppförda, dock kundo af Kongl. Maj:t anses så nödvändiga, att de borde utgå). De medgifva, att Rikets Ständer framställt dep l anhållan, att Konungen ville vara betänkt på en Dy organisation, så att förut varande tillgångar kunde blifva tillräcklige eller, om någon förhöjning deri vore af nöden, uppskjuta definitiva fastställandet till dess Rikets Ständer blifvit i tillfälle att af försleget taga kännedom och yttra sig om anvisandet af med1) Vid läsandet af donna mening Tödgas man fråga sig, hvad väl grundlagar och Ständer tjena till, UPPE FORT KT VI