Aftonbladet – 1 april 1842, sida 3

Article Image
, säkradt, så kan icke denne använda den till sitt ?l get underhåll, om ej genom en anticipation medelst lån emot försäkringsdokumentet (polisen) såsom säI kerhet. Men då sädane lån icke alltid med lätthet kunna erhållas, aldrig med säkerhet påräknas, så jkan man ej anses genom deltagande i en sådan anI stalt betrygga sig sjelf emot brist. Genom att assuI rera sitt lif, söker man egentligen att försäkra sig lom sina arfvingars, icke om sin egen försörjning. I Till ett tredje slag höra de anstalter, om hvilkas ändamål och isrättning den af Herr Arrhenius nyliIgen utgifna lilla skriften, så vidt vi hafva oss bekant, för första gången lemnat den svenska allmänheten några tillförlitliga och utförligare underrättelser. Hr A. har, med efterbildande af den Preussiska benämningen, kallat den, ränteförsäkringsanstalter. Det ena namnet kan visserligen vara så godt som det ardra, allenast man vet hvad dermed menas. Men då en förut ekänd sak skall för första gången införas till den större allmänhetens bekantskap, ligger det makt uppå, att benämningen icke innebär någon anledning till missförstånd. Ref. fruktar, att detta är fellet med ifrågavarande namn, så vida mingden med ränta förstår ett kapitalintresse inom gränsen af do s. k. lagliga. ) I denna mening vore då äfven t. ex. sparbankerna ränteförsäkringsanstalter, hvilket de likväl i den här antagna betydelsen ingalunda äro. Till undvikande af detta missförstånd, som visserligen lätt häfves genom en förklaring, (såsom författaren äfven sökt göra genom tillägget på sjelfva tittelbladet,) men som är att befara, då de flesta menniskor af en py sak ofta endast taga känI nedom om namnet och derefter sjelfve bilda sig en föreställning om saken så godt de kunna, — skulle I ref. hafva föredragit att upptaga den ursprungliga benämningen för dessa slags anstalter. De äldrein rättningarnpe af detta siag. de i Wien och Karlsruhe, kallas nämligen alimärna försörjningsanstaltier, och denna benämning synes både egentligare uttrycka deras väsende och torde äfven för Svenska öron vara, om också ej alldeles fredad för missförstånd, dock mindre utsatt derför än den här antagna. — (Forts. följer.) ) Det tyska uttrycket Rentenversichsrungsanstalt ger icke samma anledning till missförstånd. Ty Rente har, såsom bekant, en annan och mycket vidsträcktare betydelse, än det Svenska ordet ränta, som, i den bemärkelse, hvari det vanligen tages, egentligen motsvaras af det tyska zins. VERSUS PEERETDSKAA Uti Nyare Norrtandsposten läses följande insända artikel, som synes förtjent af en större offentlighet och behjertande, serdeles af alla handlande och skeppsredare: I Föreouta Staterna associerar man sig i och för de mest olikariade syfteml, för den öffentiga säkerheten, för handel och industri, för moral och religion. Der finnes ingenting som den menskliga viljan förtviflar att oppnå genom fri samverkan af ce enskilde medborgares förenade styrka TOCQUEVILLE. Att större associationer icke här gerna vinna framgång är en känd sak och kommer sig sannolikt af ovana att behandla allmänna affirer, men att associations-principerne icke dess mindre äfven inträngt till vårt land, har visat sig af flere inrättningar i den vägen och hvarom Götheborgs sjöassurans-förening på ett uppmuntrande sätt vittnar. Lika som förlidet år har styrelsen för denna inrättning äfven nu för allmänheten framlagt resultatet af sin verksamhet, och. hvilket resultat sannerligen tyckes vara af för stor vigt för våra rederier att ej föranleda deras allvarliga begrundande, huruvida det icke nu äfven för dem vore hög tid att gripa sig an med en dylik inrättning. Man rekommenderar derföre redovisningen för-sista assurans-året, till genomseende i Götheborgs Handelsoch Sjöfarts-tidning N:o 24 och tager sig friheten anmärka, att deraf nu visar sig, att skepp kunna segla assurerade hela året för 1:, procent, och att således den kalkyl, som framställdes till härvarande herrar skeppsredare, innan ännu Götheborgs förening var stiftad, möjligen kunnat förtjena ett blidare öde än att helt och hållet förklaras outförbar. Sedan den tiden har visserligen vår flotta lidit mången kännbar förlust, men hvaremot de till främmande assuradörer och kommissionärer utbetalte premier och arfvoden likväl varit vida betydligare. Ingenting skulle så öfvertygande visa fördelen af en assurans-förening för våra fartyg som ett sammandrag af 4 å 5 års utbetalde assurans-kostnader och af de för olyckshändelser erhållne ersättningar, ränteförluster, porto m. m. icke då att förglömma; deraf skulle säkrast visa sig hvad makligheten att vidhänga det gamla i denna väg, årligen kostar. Att reformen förr eller sednare äfven här gör sig gällande är väl föga tvifvel underkastadt, men för hvarje år som under tiden förlöper, bortkastas likväl till främmande assuradörer flere tusende Riksdaler, för erhållande af en garanti, hvilken allt för ofta, då olyckan inträffar, visar sig högst chetif. Hvarje redare känner allt för väl hvilka svårigheter möta då ersättningsanspråk komma i fråga, huru då prutas och afdrages, och slutligen med betalningen drages på tiden 6 å 9 månader, i händelse den icke helt och hållet afslås för något formfel i sjelfva hafveriet, ty skepparen måste förstå att låra olyckan drabba riktigt efter noter om ersättning skall erhållas. Ett förslag till assurans-förening för Gefle utarbetades för cirka 2:ne år sedan och cirkulerade äfven bland herrar redare, men dermed tog saken slut och tyckes sedan kommit i glömska, hvarföre önskligt vore om åskådandet af Götheborgs rederiernas fördelar kunde väcka det åter till lif, och förmå våra för drift och verksamhet meriteräde skeppsredare till en förening, hvaraf så mycket 8ynes kunna vinnas. Att svårigheter möta må ingaunda förnekas, men att de kunna öfvervinnas, så väl här som annorstädes, bör icke heller betviflas, och skulle några stadganden i det uppgifne förslaset anses mindre lämpliga, så kunna ju desse änlras, men icke hela förslaget uppgifvas; man vågar lerföre föreslå, att detta förslag ännu en gång finge sirkulera och att sedermera några af herrar skeppsedare benäget åtego sig dess noggranna pröfning och korrigering, då det sedermera är mera än troigt, at: företaget vinner önskad framgång.

1 april 1842, sida 3

Thumbnail