Aftonbladet – 24 mars 1842, sida 3

Biet. Men deremot är det verkligen frågan om åtskilligt af det öfriga. För det första finnes ännu en författning, hvars beskaffenhet vi lemna i sit! värde, : men den finnes likväl och har aldrig blifvit upphäfven, som förbjuder svenska medborgare att -afhöra predikningar af annan lära eller kyrkodisciplin, än den lutherska. För det andra kan det väl vara detsamma hvad en prest heter, men deremot är det icke så alldeles utan betydelse, att Biet talar om herr Scott såsom prest, likasom metodistkapellet icke är någon engelsk kyrka, såsom herr Scott påstår; ty me todismen. erkännes ingalunda såsom Englands statsreligion. Hr Scott är icke ordinerad och sorterar icke under engelska kyrkostyrelsen, utan under eft enskildt sällskap, som tillsatt och kan afsätta honom efter behag, och som utsändt honom att omvända chedningarna i Sverge, så:om han i Amerika kallat koss, samt göra proselyter, utvidga konferensens makt och samla penningar åt densamma. Det är också derföre onekligen något karakteristiskt, alt Scott just i närvarande ögonblick uppträder med en osanning, då kan kailar sitt kapell för den Engelska kyrkar. Vidare heter det i Biet: kOm några tusen medborgare (allt tusental! och medborgare sedan — hvarifrån har då den ömheten i hast påkommit Biet, att just nu använda detta, annars på det hållet förhatade uttryck?) cframträdde för regeringen och sade: Vi vilja hafva rätt att utan öfvervåld gå i den och den kyrkan, höra den eiler den läraren, emedan han predikar ett Guds ord, som vi bäst förstå och hvaraf vi hafva mesta uppbyggelsen; om det befunnes, att, vid undersökning, hans lära i allt väsendtligt öfverensstämde med landets antagna religion och bekännelse — skulle regeringen sjelf kunna eller hafva rättighet att vägra en sådan begäran? Vi ville se den regering, som dristar dety — — vi ville se den regering, som dristade kränka svenske mäns samvetsfrihet och föreskrifva dem, i hvars händer de skulle vara skyldige att förtro sin själs heligaste angelägenheter. Denna sistnämnda punkt är i synnerhet i hög grad karakteristisk. Man kan lätt döma om de framsteg, hvilka Hr Scatt gjort oeh den makt han här förvärfvat sig, då hans vänner redan offentligen våga uppträda och HOTA Regeringen, och det i sjelfva Biet, det annars vanligen så krypande och ytterligt secvila Biet? Jemför man vidare härmed den stolta och nästan trotsande tonen i sjelfva Hr Scott: annons, så har man äfven här i smått ett bevis på, buru den andeliga makten, när den hunnit arrondera sig ull en viss grad, och med tillbjelp af den disciplin, det ordensväsende, som: den katholska jesuitismen eller den protestantiska methodismen bafva till hands, kommit till ett visst absolut välde öfver samvetena, slutligen uppträder och bjuder den verldsliga makten spetsen. Ty det bör alltid väl ihågkommas, att vådan af methodizmen ingalunda ligger i sjelfva dogmerna. Dessa är sekten tvertom färdig -att något när lämpa efter det lands lynne der. emissarierna vistas, så att den faner sig lika väl ihop med Lutberaner här, som med reformerta i England; utan den ligger deruti; att sekten i sjelfva verket, likasom jesuiternes, utgör ett ordeusväsende, och att de offentligz: predikningarnaendast utgöra det yttre skalet, men de enskilda koi ventiklarne deremot med sin bigt och sina bann lysningar den egentliga kärnän, Lyckligt är det imedlertid, att sådana der hotelserskomma fråm liga. Had åter det visst NE vacke i öra vetsfriheten så äre och pg äckt för;rdas från samma hill, er man så häftigt apostroferadejurymännem; 4: Straussiska målet, för det de icke ville land utgifvaren af ett ibeologiskt-kritiskt arbete: i-undra dock, om Biet här icke skjutit öfver mile Dat är nemligen klart som Me Så vi ; åtelsen för fir Scott att predika insamla ningar (i fall han verkligen fått denna Som Fek vi betvifla), skall-anses sträckt Anda. derhän; att ien hittills gällande, hir ofvan; (omBämnda författningen derigenorm; skall ne öpph pick bar Regeringen aningeN emo k allmänna lagens f ilt tvn ekt r um till: förmån ör en utlänning. frara Svenske medbörgare — eftersom B gerna ser detta uttryck nyttjade — måste det i och mMÅEd:detsamma anses tillåtet för hvem som: helst; att: samla omkring sig personer och predika, allenasthän icke predikar mordog: att havica AN 53 RR ct Härnå. dunkla fråcn)