Aftonbladet – 23 mars 1842, sida 3

och bedjen och vänten, till dess fjellen falla ifrån edra ögon och j sen det nya Jerusalem i hela dess berrlighet. Outforskliga, outgrundliga äro Herrans under; Hans heliga stad, det andliga: Jerusalem, står i hemlig förbindelse raed det jor-: diska; vi se det och se det icke, vi veta och? veta likväl intet. Men den, som mer och mer inser den till oss nedstigna kunskapeas storhet och öfversvinnlighet, och efter mensklig förmåga mätit henne, han drager sig tillbaka i känslan af sin svaghet och ovärdighet, endast tyst bedjande och glädjande sig öfver den uppstigande inorgonrodnaden af den eviga glans, som omgifver lammet, men studerande alla vetenskapers vetenskap, hvilken är så mycket mindre godtycklig eller svärmisk, som hon å ena sidan under en högre synpunkt förklarar det gudomliga ordets urkunder, och å andra sidan gifver oss nyckeln will all bildskrift och all mythologi — han skall ensanat finna den rätta vägen. Dånw denna nyckel gifver oss idiotikon till himmelens tal, så kunna vi förklara alla derifrån i samma bilder oss tillskyndade åskådningar af drömmen eller fantasien, och då nu denna nyckel tillika är förklararen af det i hvarje naturbild såsom dess väsens och lifs princip gömda öfversinnliga så kunna vi intränga i salig åskådning af-skapelseverldens tolkning, hvilken just börjar derigenom att himmelen nedlåter sig till menniskan.s Blek och darrande sjönk Ratzler tillbaka på stolen, hvarifrån han i sin hänförelse upprest sig hans hand darrade krampaktigt efter ett glas bränvin, som stod på bordet, ty bans gom törstade efter förfriskning; men då han såg efter sin gäst, märkte han med förvåning, att denne lemnat honom. Oskar var redan på den vägen, som förde till den invid staden liggande lunden. Han var ganska illa till mods, och behöfde i Guds fria natur försona sig med verlden. (Forts, följer.) ) Detta är pietisternes svulstiga, ofta till fullkomligt vanvett urartade, språk, som icke endast låter höra sig i deras könventiklar, utan äfven finnes i flera skrifter och brochyrer. Se t ex. Caspar Linewegs berättelse och uppmaning till Frankrikes höga presterskap, Täbingen 1840.