Aftonbladet – 1 mars 1842, sida 3

snarare ser ut, som Straus menar det sednare. Om så är, kunna vi deruti icke alls gilla Strauss; och hänvisa, såsom skäl för vårt ogillande, till det föregående. — Mamsell Bremer har icke uttalat khvilkendera grunden hon lägger för sin accomodation. Af det ar hennes bok sid. 6 citerade, och hvilket hon ingenstädes återtager, synes åtminstone, det hon omfattar samma system, som den ifrån kyrkans äldre, strikta orthodoxi afvikande theologien lärer, då hon, likt den, vidhåller, att brister och ofullkomligheter, gifvas i bibeln. Anser hon nu, att dessa brister förskrifva sig ifrån Gud sjelf, som med visdom gifvit sin uppenbarelse en dylik lämpa efter folkens fördomar, så räddar hon Theopnevstien, och bristerna blifva i sjeifva verket blott skenbara. Men i tonen af hennes yttrande kan man verkligen icke sluta till en sådan mening hos henne, utan snarare till den tanken, att de jordiska organerne (bibelskribenterna) varit bortskämmare, till mer eller mindre grad, af den himmelska uppenbarelse de förkunnat; efter hon säger om ofullkomligneterna, det de vidhäfta organerna, alltså i hennes mening väl icke härleda sig från Gud. Mamsell :Bremer tänker följaktligen, i frågan om Skriftens Teopnevsti i grunden alldeles detsamma som Strauss. (Forts. följer.) spe