Aftonbladet – 23 februari 1842, sida 2

BOKHANDELS-BULLETIN. ,Handbok i poesiens historia af Lenström., sednare delen omfattar den sköna litteraturens olika perioder från 4300 till närvarande tid. Författaren börjar med Frankrike, hvars bellettristiska produktioner under den stora tidsrymden från sextonde århundradet till början al det nittonde han indelar 1 trenne grupper: den Marotska skolan (Marot, Rabelais, Malherbe. Regnier m. fl.), poeterna under Ludvig XIV (Fenelon, Scarron, Le Sage, La Fontaine, Corneille, Racine, Moliere m. f1.), adertonde seklet: författare (Crebillon, Beaumarchais, Florian, Marmontel, Voltaire, Rousseau, Diderot m.fl.). Härpå följa Iialiens poeter under samma tidsomfång, fördelade på fem perioder: 4:0 Dante, Petrarea och Boccaccio, 2:0o Lorenzo de Medicis samtida, 3:0 Ariosto, Tasso, Guarini, 4:o Mariano, Tassoni, 5:o Metastasio, Goldoni, Alfieri, m. fl. Spanska och Portugisiska skaldeskolorna äga i ordningen bärefter sina serskilda kapitel Förf. kommer nu till den engelska litteraturen, den han vidlyftigt afhandlar i trenne olika perioder, den för-Shakespeareska, den Shakespeareska och den efterbildade fransyska smakens. Vid de tyska poeterna och deras skolor uppehåller han sig likaledes ganska omständligt, och Svenska, Danska och Nederländska skönlitteraturerna komma ändtligen efter på släpet. Dei nittonde seklets bellettristik har fått sin serski!da afdelning, och förf. redogör här för de nyare företeelserna, icke blott inom Frankrikes, Englands, Tysklands, Italiens, Spaniens, Portugals, Sverges, Danmarks, Norges och Nederländernas litteratur, utan äfven inom Nordamerikas, Rysslands, Polens, Böhmens, Illyriens, Serviens, Ungerns, Finlands och Nygreklands. Det är en vo lym om 5350 sidor — Hr L. skrifver aldrig mindre! — och, som man lätt föreställer sig. alldeles fullspäckad med namn, data och boktitlar. För öfrigt synes ty värr det hela lida aj samma slarfaktighet i uppgifter, som Hr L:s flesta öfriga kompilationer, och stilen har, under ett förf:s bemödande att vara sammanträngd blifvit ofta nog abbrevierad ända till löjlighe eller åtminstone obegriplighet. Talrikt anträffa: befångda och falska karakteristiker, och förfat tarens källor tyckas icke alltid hafva varit de bästa. En oräknelig mängd tryckfel vanställ: dessutom arbetet och göra detsamma för användandet som handbok högst opålitligt. Skall Hi L. aldrig kunna öfvertygas om att man med dy: lika hastverk snarare gör litteraturen en otjenst än en tjenst? o— Turkiska nationens seder, bruk och kläde: drägter, af Joh. Hedenborg. Tolfte häftet. In nehåller ett kapitel öfver de i Konstantinope vistande olika slags. utlänningar, med ett gemen: samt namn på stället kallade Franker, en be skrifning öfver Turkarnes fastor, helger och hög: tidligheter, samt: åtskilliga underrättelser om Bulgarer, Georgianer, Wallacher och Judar inom det osmaniska riket. Härtill höra fyr: plancher, föreställande ett par Bulgarer, en Geor: gian och en Wallach, ett judepar samt sultaner till häst, uppvaktad af sin Seraskier pascha och sin Kapudan pascha. Med detta häfte är de