Aftonbladet – 23 februari 1842, sida 2

(Insändt.) Bland tjenstemännen i Kongl. Civildepartementets Expedition lärer, icke så alldeles utan srund, någon farhåga hafva uppstått att, i sammanhang med två pensionsmessiga . Protokollssekreterares snart inträffande afskedstagande och redan af Kongl. Maj:t beslutad reglering af Expeditionsoch Protokollssekreterare-tjensterne lerstädes, fråga vore å bane att, genom tillsvidare-systemets fortsatta användande, de hufvudsakliga fördelar, som af dessa vakanser uppkomma, skulle till prejudice för vida äldre tjenstemän inom Verket, tillfalla ett par unge män, som de sistförflutne 1!, åren haft tillfälliga förordnanden att förrätta Protokollssekreteraretjenst. Den ene af dessa skall likväl i föga mer in 6 års tid hafva varit ordinarie tjensteman och innehafva lägsta eller kopistgrad, och den andre icke ens någonsin. varit såsom ordinarie i Expeditionen anställd, men utom densamma ega ett par andra befattningar och, för sin förut tillryggalagda bana inom kanslistgraden i en annan Kansliexpedition, dessutom redan åtnjuta årlig pension. Då man besinnar: att Expeditionselier Protokollssekreterare-tjenst med åtföljande, i sednare åren betydligt förminskade, löneinkomster är det högsta mål en tjensteman i Kongl. Maj:ts Kansli, genom duglighet och mångårig flit i allmänhet, kan hinna uppnå; att befordran till dessa grader med deraf beroende högre pensionsrätt utgjort de äldre tjenstemännens i denna Expedition enda utsigt i tjensteväg på dentid af 44 år, hvarunder någon sådan ledighet derstädes icke lärer inträffat, alltsedan den ene af Expeditionens nu varande Chefer erhöll sin Protokollssekreterare-tjenst; att någon nöfvertalig) eller vindragnings-stat, såsom för öfrige Kansliexpeditionerne, icke blifvit tjenstemännen i denna beredd, och att bland dem,