Aftonbladet – 23 februari 1842, sida 2

ir af en Rhen; vildsvinshufvudet, med en citronskifva i munnen, är från Tyskland; alla de herrliga vinerna äro ej brittiska — Gud bevare er från sådana! — utan af utländsk växt. Nu kommer deserten: oliver från berget Libanon, fikon från Turkiet, russin från Malaga, dadlar från Syrien eiler Biledulgerid, äpplen från Newyork, drufvor från Portugal, syltad ingefära från Jamaika, nötter från Italien, granatäpplen från Egypten, plommon från Frankrike och oranger från Lissabon. Gör er för all del icke beroende af utlänningen! Efter deserten gå vi till damerna. Dottren i huset spelar på en Wiener-flygel och sjunger dertill italienska, hvilket en Italienare visserligen kunde taga för engelska; hon har lärt af en främmande maetsro; hennes uppfostran har i ett främmande land fått sin sista polityr, och till slut på alltsammans gifter hon sig kanske med en främmande grefve, en Ungrare eller Polack. Gör er icke beroende af utlänningen! Betjenten inkommer: kaffe från Mecka, th från China och socker från Siam. Klockan 44 lemnar ni Engelsmannens sjelfständiga hus. Mylady far till en konsert å la Musard, mylord till tyska eller italienska operan, för att i en intermezzo applådera mamsell Fanny Showherlegs (d. v.s. visa sina ben), samma berömda dansarinna, som nyss genom en express förskrifvits från Berlin, för ett roa de brittiska patrioter, som ej kunna fördraga tankan, att deras landsmän skola, i anseende till sitt spanmålsbehof, bero af utlänningen. De församlade afhörde detta pikanta tal under nästan oafbrutet skratt. s—— EEE — Medan vi bär i Stockholm bafva 4 till 3 grader blidt, klagas från Spanien, att de äldsta menniskor ej kunna påminna sig en så sträng vinter. Flera vägar i norra delen äro ofarbara genom den myckna snön; i Madrid åker man skridsko på dammarna och i södra delen af Valencia är snön hamdstjock.