Aftonbladet – 14 februari 1842, sida 2

Den skönare hälften af menniskoslägtet är alldeles icke böjd för att dölja en hemlig sorg. Moder Brigitta märkte snart sin dotters svårmod och gissade ock, utan alt just hehöfva så mycken skarpsinnighet, orsaken dertill. Ryktet om hennes fordna linspekulants uppgående sol, ryktet orm hans nuvarande förstånd och verksamhet, då han af alla prisades som ett mönster af flit, ordning och sedlighet, var henne lika litet fördoldt, som den sköna dottrens böjelse för honom, och hon tyckte, att om han hade något allvar med sin kärlek, så vore det onödigt att så länge dröja med förklaringen. Dock, för att skona sin dotters känslor, nämnde hon ingenting derom, tills dennas bjerta slutligen blef för fullt och bon kastade sig, under högljudda snyftningar, till modrens bröst ooh uppenbarade för henne orsaken till sin sorg. Den sluga gumman erfor dervid föga mer än bon förut visste. Men denna öppenhertiga bekännelse gjorde dock så mycket, att mor och dotter bädanefter kunde fritt tala med hvarandra om denna hjertats. angelägenhet. Den förre gjorde den sednare inga förebråelser; hon tyckte att man icke borde gräla öfver det, som en gåog är skedt, utan använde tvertom all sin vältalighet, att trösta den nedslagna och uppmana henne till, att med ståndaktighet bära sina förhoppningars felslående, I denna lofvärda afsigt förestafvade hon henne det moraliska a be: Barn,, sade hon, udu bar sagt a, nu får du också säga bDu försmådde din lycka, när den sökte dig; nu får du också finna dig uti, att den aldrig möter dig mera. Erfarenheten bar lärt mig, att den mest lofvande förhoppning är den, som lättast bedrar. Följ derföre mitt exempel — afsäg dig hoppet, så skall den sköna skrymterskan icke mera bedraga sig. Räkna Idrig på en förändring i ditt öde, så skall du ja dig med din närvarande lott. Ära och värdera spinnrocken, som föder dig. Hvad rör lig lycka och rikedom, då du kan umbära dem?x På denna uppbyggliga oration följde en surrande symfoni af en halfhögt gnolad psalmvers, och det svängande rockbjulet, som nu kretsade