Aftonbladet – 11 februari 1842, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. OCONNEL., (Ur Galerie des Cottemporains IHlustres.) En dag, hvem vet om ej samma dag, uppstego två öar, sida vid sida, ur hafvens sköte.. Begge hade från himlen fått samma grönskande skrud, samma naturliga tillgångar, samma rika och fruktringande sol. Skiljde medelst en kanal af några mil, bebodda af till härkomst och seder olika folk, för hvarandra främmande under seklen, lefde dessa två öar lycklige, då Normanniske äfventyrare, sedan de eröfrat den första, äfven bemåktigade sig den andra, och begge landsträckorne snart funno sig förenade under en spira. Att räkna från detta ögonbiick, erbjöd deras öde blott en förhatlig motsats. Här blandar sig den eröfrande -stammen smipingom med den eröfrade. En aristokrati reser sig stark, upplyst, välgörande, antar en fast ställning inför konungadömet, uppträder såsom folkets beskyddarinna och med sig förenar — uti en innerlig gemensambet af seder, af språk, af religion, — intressen, ider och fördomar. Ställd i spetsen för ett omtänksamt och på handel begifvet: samhälle, förstår denna aristokrati att inse dess behöof; och snart börjar, genom hennes inflytantle,: en underordnad, af arbete och rikedom född, :åristokrati, gradvis ordna sig under henne, bildande liksom en oafbruten kedja, som harmoniskt förenar alla samfundsbyggnadens delar från basen till spetsen. Sålunda 0 ganiserad, så bierarkiskt indelad, erbjuder denna ö, oansedt det inre onda, hvilket ansätter henne, oansedt den demokratiskt våldsamma vind som brusar krivg hennes kanter, likväl ännu i dag verlden skådespelet af en stark och fri gpation, — fri i skötet af den mest fullkomliga olikhet. Och nu, om vi förflytta oss från denna ö till den andra, hvilken skilnad! Eröfrarne, långt ifrån att införlifva sig med infödingarne, arbeta der oupphörligt att stadfästa eröfringens våldsamheter; rekryterade med horder och plundrare, som moderlandet hvarje dag skickar dem, sprida de öfverallt ödeläggelse och död. Under tre sekler aflösa de hvarandra ständigt i detta land, försmå att der sätta sig red och lemna det, lastade med sina rof. Då de välja det till bostad, tillåta de sig, icke nöjde med hela jor