Aftonbladet – 5 februari 1842, sida 3

— tyget öfver detta liks identitet beror således af BEngelsmännens, fiendernas utsago. Om du nu icke har några bättre och pålitligare dekumenter, bevis på ditt begångna majestätsbroit, eller till bevis af det kungliga likets identitet, så anser jag mig nödsakad, att utan vidare omständigheter afvisa dig och råda dig att nedtysta hela denna sak och att i all stilihet och hemlighet — ty stort prå! och buller vore, af flera skäl, icke rådligt — låta begrafva detta hufvud i någon kristlig kyrkogård., Ers kongl. maj:t förlänar mig nytt lifl ropade Lancelot med en ton, som om en ster börda fallit från hans bröst. Men, — tillade han ännu med mycket bekymmer, sskall man icke ändå i England slutligen anfäökta mig för den der saken, då jag icke har något skriftligt bevis?, : Skriftligt. sade konung Jakob, betänkligt. oHör, mäster Lancelot, jag tror, att det i intet hänseende vore rådligt om den der saken blefve för mycket omständligt afhandlad, hvarken muntligt eller skriftligt. Blif qvar i Skottland, res till Edinburg. Jag vill göra dig till min hofglasmästare och du skall icke förlora derpå. — Nå — så äro vi på en gång ifrån den der stora svårigheten. Derföre — surge velociter! (Laneelot hade ända hittills legat på knä.) Tag ditt hufvud och skynda dermed till London, för att begrafva det, Beställ sedan hastigt om ditt hus och inställ dig derefter med det snaraste i Edinburg., Innerligt glad, ja — högst förtjust lemnade Lancelot Young, åtföljd af sir John Ramsay och Flora, Cistercienserklostret. — Ännu samma dag