Aftonbladet – 1 februari 1842, sida 2

renämnde, blifva sällsyntare; hvartill dessutom kom mer, då kunskapen om den af bagaren Hr A. Sten berg härstädes uppgifna enkla method att helt oc hållet förekomma allt menligt inflytande genom för tärande af skadad säd blifver-allmännare spridd oc begagnad inom landet, skola dylika olycksfall nästa helt och hållet försvinna (B. T.) — —ttiiiiöt—— —— — Kongsbergs silfververk i Norge har i först bergsmånaden gifvit 2,034 mark 12 lod gedige silfver. i; — Nyligen har åter en sten nedfallit från ru inerna af det utdömda norska adelskapet. E Over birkedommer vid namn Nielsen i Jarlsberg ha nemligen nyligen aflidit. Hans embete var ett derr, som bortgafs af de norska grefvarne oc svarade mot nu Vv. Stiftsoverretten; har var till ka auktionsförvaltare. Genom hans död vinne orten den fördelen att komma in under de all männa domstolarne. RR —— — Fransyska tidningen Journal des Debai innehåller i anledning af den sednaste Rysk tulltariffen åtskilliga reflexioner och faktisk uppgifter, hvilka såsom bekräftelse på en al män erfarenhet, förtjena att tagas ad notan Genom en ukas af Ryska senaten, daterad de 21 December, hafva åtskilliga förändringar äg rum i bestämmelserna för både importoch e3 porttull, hvilka i sjelfva verket höjt taxan f en mängd vigtiga varor högst betydligt. I ar ledning häraf yttrar sig den Fransyska tidnir gen: Ryssland är, som man vet, från landsida belägrad af ett förfärligt smugglerisystem. Me hvarje dag blifva försöken att lura tullens vak samhet talrikare, på gränsorna af Finland, Pöle och Galicien: och ofta urartar det till bandge mäng med väpen. Man igenfinner här, likasor öfveralt, de vanliga verkningarna af prohibiti systemet, hvari Ryssland, intaget af en fals handelspolitik, har liksom inspärrat sig. De fanns imedlertid för detta land ett ganska er kelt medel att göra slut på smuggleriet; de vore, att mnedsätta de tuilafgifter, hvilkas: hög belopp inledes i så stark frestelse att trotsa la gen. Den Ryska skattkammaren skulle vunnit der på på samma gång, som handelsrelationerne had blifvit säkrare och mera lifliga. Men Rysslan har det högmodet, att till hvad pris som hels vilja kallas ett industrielt land. Förbiseend sin stora underlägsenhet i manufakturskicklighe och att det deremot skulle draga en stor vins af att utveckla och mångdubbla rikedomarn från jordbruket, skogarna oeh bergverken, son utgöra grundvaten för dess byteshandel och hvar det med sånn vinst ännu kan göra så omätlig förbättringar, anstränger det sig med oerhörd uppoffringar att producera bomulls-, linneoc ylleväfnader, glasvaror, finare jernsmider, m. m som andra länder kunde till hälften billigar pris lefverera: emot dess lin, hampa, spanmå talg, hudar, pelsverk, jern och trävaror, hvilka alsättning nu försvåras. Redan har ock genon de förra tullsperringarna visat sig det ledsamm tecken, att: den Ryska exporten, ifrån 400 mil lioner francs värde som den utgjorde år 4839 Redsjönk till 2X0 miljoner år 41840, Och det bö märkas, att denna förminskning nästan ensam inträdt i handeln med de Europeiska länderna. BVi tvifla mycket, att detta system ökar Ryss: lands nationalrikedom, men det, hvarpå vi e tvifla är, att det inom landets sköte skapar artificiella intressen, som en gång utvecklade prohibitionens drifbus, sedermera skola med häftighet, och icke utan ett slags rättsanspråk, protestera mot alla regeringsförsök att utvidga och frigöra :sin handel; och likväl skall det nödgas komma till den punkten, i samma mån som Nelerländerna, Belgien, Tyska tullföreningen, Öterrike och Frankrike börja göra hvarandra öråesidiga koncessioner för sina varubyten; det är lå som Ryssland skall nödgas följa med, om det ckevill rent af isolera sig såsom dess grannar vid den stora muren (Chineserne) och blifva rämmande för alla Occidentens företag. Det har synts oss icke otjenligt att meddela lessa reflexioner, så mycket, mera som en artikel Svenska Biet härom dagen, med denna be;reppsförvirring som utmärker nämnde tidning synnerhet i åtskilliga uppsatser rörande statsushållning, hade busat på och citerat Rysslands sednare tider vidtagna prohibitioner, såsom ett xempel till efterföljd och såsom en källa till ationalrikedom. Imedlertid har det nu inträfat, som man redan sett af tyska tidningar, att tyssland under detta förträffliga statsekonomika system har svaga finanser. Det är icke mer n några få år sedan den sista realisationen eler statsbankrutten gjordes, och silfverrubeln laes till grund för myntberäkningen, och redan ar, enligt hvad en berättelse i Allgem. Zeitung ärom dagen innehöll, Ryska senaten utfärdat ——A r—— mm—m—m———rr— enn