gjort för mig? — Han har ea alldeles afskyvärd karakter, och jag skulle väl kunna tillägga ännu något mera om jag ville.x Åb, hur kan pi tala så illa om min morbror, om den gode, välvillige mannen, hvilken vi båda hafva att tacka för så mycket, och hvilken dessutom en längre tid varit plågad af en djup svårmodighet?, sade Flora, upprörd af den gamla Griseldas otacksamhet. Nå — hör bara på den näsvisa ungen! ropade Griselda med återuppflammande vrede. Vill kycklingep, som knappt är utkläckt och som änvu har skalet på ryggen, lära hönan värpa? Vill du begynna läsa sedoläran för en person af mognare ålder? — Välvillig? — Sannerligen! — Hade han varit välvillig, så hade han längesedan gift sig. Var icke detta Guds befallning då han hade fullbordat verlden och för första gången tilltalade Adam i paradiset? — Och är väl den man som åsidosätter, ja till och med öfverträder detta heliga bud, icke att anse som en hedning, en mahomedan? ja, sämre, ty dessa göra i den vägen snarare för mycket än för litet.y Men om nu morbror Lazcelot aldrig funnit en qvinlig varelse, som kunnat göra iovtryck på hans bjertap, sade Flora; men Griselda föll henne häftigt i talet: Då har ban varit en dummer Jöns. Nira nog har en sådån qvinlig varelse varit honom. Men i ögonblicket erinrade hon sig hafva sagt för mycket, och skyndade sig derföre att tillägga: Jag menar nemligen, att den som är sinnad att taga sig en hustru, den måste vara alldeles öfvergifven af Gud, om ett så lofligt förehafvande skulle kunna misslyckas i London. Jag vill icke dermed säga, att han skulle som brud hemföra den första bandbeprydda, florbebängda apa, hvar: röda kinder stucko honom i ögonen, men han hade ju kunnat se sig om i våra honnetta och allvarsamma borgarfamiljer, hvilka bäst kände hans vanor och tycken.