Aftonbladet – 25 januari 1842, sida 3

oo aRGUUC I SdUuant UI VCIValU al ULDSLL till 10 ad ZU ars I galerer, och i fall vapen blifvit begagnade, dödsstraff, Jom också intet lif blifvit spilldt. Denna förordning J utkom den ena dagen och det oektadt skedde flera TIröfverier aftonen af den påföljande dagen. ef ANTIQVARISKA FORSKNINGAR I NUBIEN. Doktor Ferlini från Bologna förde länga ett äfventyrligt lif i Grekland, Egyeten och Etiopien. Uti Albanien stod han i Ali Paschas af Jamina sold; flyttade derifrån till Athen, gifte sig der med ett grekiskt frumtimmer och deltog i grekiska frihetskriget. r 4829 for han till Egypten och erhöll af Mehemed Ali ett regemente, hvilzet stod i Sennaar. Här förblef han tio månader och vardt derefter sänd till vestliga Nubien och Cartum. Här erhöll han af guvernören tillstånd att företaga en expedition till Meroes öfvergifna ruiner, för att anställa gräfningar. Trots alla varningar för faran att blifva mördad af de vilda negrerna der i trakten, begaf han sig på väg i Augusti 4834, beledsagad af en albanes och 30 arbetare jemte ett följe af slafvar. Först kommo de till Vod (Wade?) Benaga, der de resaxde lemnade sina fruntimmer och familjer och inträngde i öknen Gallah Volet-Mamuth, der de 8 timmars väg från Nilen funno ett vackert med hieroglyfer boteckt tempel. Ty värr voro Jlikväl alla ansträngningar fåfånga att genom sand och jord finna någon ingång. Likaså aflopp det med ett mindre tempel vid Volet Assan, tvenne timmars väg från Nilen. Faran af expeditionen tilltog; hungriga lejon ströfvade nu äfven om nätterna kring deras osäkra lager. I September återvände de till sina frumtimmer i Vod Benaga och undersökte der några underjordiska gångar, som ögonskenligen utgjort begrafningsplatser för landets fordna innebyggare, och hvilka gångar innehöllo en mängd kärl eller Burmes, ungefär likadana med dem som nu begagnades af de svarta innebyggarne derstädes. De inneböllo likväl ingenting annat än petrificerad jord. Några skeletter sönderföllo tili stoft vid minsta beröring. Afven några pelare blefvo närmare undersökta och deribland en praktfull fyrkantig pilaster af röd granit, med hieroglyfer och figurer. Deras nästa vandring gällde nu Begaraviah, hvarest de stora fornlemningarna efter det gamla Meroe, finnas, hvilka blifvit undersökta af den modige Belzoni. Några nerfallna och stympade sfinxer af svart granit funnos i närheten, likasom flere förfallna pyrämider, som stodo på en höjd, vidare 21 andra likaiedes i ruiner, med undantag af en, som var nästan. helt och hållet oförderfvad. Östligt derifrån stodo ytterligare 8 något bättre bibehållna, men endast på de smärre funnos ännu portiker, betäckta med hieroglyfer. Här beslöt man begynna operationen,. i sjelfva staden, nära sfinxernas gång, men denna möda lönades illa, ty man fann endast obetydliga saker. D:r Ferlini beslöt derföre att göra ett försök med en större pyramid, och begynte med hundra man, men ökade snart sina arbetare till 320. Snart fann man ingången till medelpunkten af pyramiden, och en trappa förde till en liten öppning, der man påträffade ben af kameler och hästar, äfvensom af smärre djur, sannolikt hunder, Metallstycken efter sadeltyg, hvarpå voro graverade gudabilder, funnos äfven deribland. En stor sten på marken lofvade något intresse, men då man lyfte honom upp, fann man att det endast var petrificerad jord. Hettan var här så qväfvande och cedräglig, att sjelfva de infödde icke kunde uthärda med arbete mer än fem minuter i sender. En närgränsande håla innehöll en mängd. menniskoben, dikastade i oordning om hvarandra. Albanesen hade imedlertid genomzsräft en annan pyramid, ända till portikus, der man fann i en urhålkning ett med en sten betäckt skelett. Då man boritog stenen, sönderbröts en pjes af ungefär ett strutsäggs storlek, som befanns vara af ljusgult glas elier kristall. Ånnu bade företagat icke lemnat några gynnande resultater. Hettan var ofantlig, leinadsmedlea vämjeliga och om natten hade man att frukta förräderi af arbetarne elier något barbartiskt företag af negrerne, som icke funno något betänkande vid att mörda fremlingarna, för att sedan bemäktiga sig hvad desse funnit af värde. Imedlertid blefvo ännu flera pyramider genomsökte, men ingenting upptäckt, ehuru de närboende araberna förklarade art de innehöllo stora skatter i guld och silfver, De önskade att arbetet måtte fortsättas, på det att de skulle erbålla lifsmedel och penningar. Dr. Ferlini var nästan färdig att uppge hela företaget, då han beslöt att ännu ett försök med en af de största pyramiderne, som stod vid ändan af berget och ännu var nästan orörd. Detta var densamma hvilken Caillaud redan beskrifvit, Dess höjd var 32 klafter och dess bredd 48. : Ferlini lagade sig i ordning med arbetet och fyra ef hans folk började undanrödja de genom ålder förvittrade stenarna. Termometern stod på 489 R., och F. måste i skuggan af några närbelägna pyramider söka hvila och rekreation, då en trogen tjenare kallade honom tillbaka. Denne låg utsträckt öfver en öppning, hvarifrån han sökte afhålla negrerne; man dref dem nu ifrån pyramiden och andra tjenare biefvo tillkallade för att utvidga öppningen. Man öfvertygade sig snart att den inre kammaren var byggd af stora stenar och att de fyra väggarne voro analoga med pyramidens form. Det första som ådrog sig uppmärksamheten var ett med bomuilstyg af bländande hvithet betäckt föremål, ett slags bord eller altare på fyra cylinderformiga fötter, omgifvet af en balustrad af omvexlande tjocka och smala träspjälor, hvilka märkvärdigt nog voro utskurna och föreställde symboliska figurer; Under detta bord gjorde Dr. Ferlini sin stora upptäckt, en bronsvas, hvaruti fanns åtskilliga dyrbara föremål inlagda i en lioneduk. Nära densamma på golfvet voro uppställda färgade stenar, glaskärl, talismaner, små idoler, dosor, m. fl. saker. Djupare ner var murningen fastare och starkare, men efter 15 dagars arbete hunno de en mellankammare, bildad af tre stenblock. Här fann man åter ett öfverdrag af bomullstyg, och derunder voro två sköna vaser, till utseendet så nya, som om de nyss kommit från krukmakarens hand, och uppfyllda med svart jord. Elter ytterligare 20 dagars arbete kom-, mo de till grundvalen, som var belagd med svarta