Aftonbladet – 25 januari 1842, sida 3

sedeslösheten och sjelfsvåldet bland folket äro större i samma mån, som presterskapet enligt den bestående kyrkans dogmer har makt öfver samvetena, och religionen nästan uteslutande utgöres af en blind tro, som ock en afgudisk dyrkan för yttre observanser och ceremonier, hvilka den sätter i stället för den enda sanna religionen: hjertats förädling och efterföljandet af Christi lära och exempel. Ingenting bevisar likväl detta så tydligt, som att sjelfva det af nkyrklighet, öfvervälsignade Rom, som bar sjubundrade kyrkor, och många tusen prester och munkar, företer en sedeslöshet, mot hvilken det så mycket utskrikna, lättsinniga och ogudaktiga Frankrikes, är en barnlek. Arfven de sista posterna underrätta oss, i detta häneende, om ett bedröfligt tillstånd. Rötverier och rån hafva nemligen i den heliga staden så tilltagit, att den påfliga regeringen måst insätta en kommission af sex domare, som omedelbart och utan appel! skola döma dem, hvilka i eller omkring Rom göra sig skyldige till röfveri, rån och mord, hvarvid minsta straffet för deltagande i sådant öfvervåld är utsatt till 45 å 20 års galerer, och i fall vapen blifvit begagnade, dödsstraff, om också intet lif blifvit spilldt. Denna förordning utkom den ena dagen och det oektadt skedde flera röfverier aftonen af den påföljande dagen.