Aftonbladet – 20 januari 1842, sida 3

der en sann kärlek finnes, der äro alla dessa dygder sjelfskrifna. En sådan kärlek, till hvilken orden, aGud är kärleken! kunna lämpas, utesluter all sjelfviskbet, all egenkärlek, hvilka äro grunden och upphofvet till våra andliga lyten, Älsken hvarandra derföre inbördes och Gud skall älska eder, och hans frid, rikliga bo när eder intill ändan. Åtta månader derefter klöf åter Kometens skarpa bog Mälarens bölja, och med ögonen riktade på den försvindande konungastaden stodo fyra passagerare på akterdäcket; tvenne herrar, stödjande tvenna unga fruntimmer, dem man tryggt kunde svära på voro deras nygifta fruar. Anton! sade den ene af herrarne, aännu kan jag skönja Eulalia på strandbryggan!, aStackars barn! hon har, tyvärr tydliga konturer,, svarade den andre. almedlertid har den nionde punkten i testamentet fullkomligt jemnat alia oliksidigheter i kusin Hektors ögon. Den goda morbrodern! suckade den ena damen. aJa, i hvilket hörn af jorden han lägger sitt grå hufvud till hvila, derom blir väl ingen dödlig underkunnig) sade THEODOR. — — — Den bekante Fransmannen general Allard, som hade ett högt befäl i Rundschit Singhs armå i Lahore, gifte sig under sitt vistande derstädes med ett Hindu-fruntimmer. Madame Allard vistas för närvarande i Frankrike, och har nyligen öfvergått till kristna religionen och låtit döpa sig. Detta skedde i S:t Tropez med mycken pomp. En ansenlig mängd fruntimmer voro närvarande vid tillfället, och madame Allard, som var klädd i en lysande drägt, mottogs af kyrkoherden under en sam. metshimmel. Horn hade skänkt kyrkan rika pryd nader, samt messhakar åt presterne, af rödt sam: met broderade med guld. Sedan ceremonien : kyrkan var slutad, gaf den nydöpta en stor bal