Aftonbladet – 10 januari 1842, sida 1

stol för kriminal-förbryteise anklagad person kan erhålla sin frihöt, så väl i det ena som det andra af dessa båda länder, endast och alienast i domaremaktens, obehindrade verksamhet och i de precedurer, med hvilka de båda ländernas domstolar äro förtrogne. Om i Storbritannien kronan äger den makten, att vid domstolarne anordna ett nolle prosequi (nedläggande af målet), en makt, som exekutiva autoriteten i Förenta Staterna icke äger i de fall, då en process är anhängig inför en af Unions-staternes domstolar, så kan dock, i hvad fall som helst, der lika litet som här, den öfversta exekutiva autoriteten taga en anklagad ur fingelset, utan att sådant anbefalles. af en kompetent domstol. Det stadium af proceåuren, hvari ea sådan befallning kan gifvas, bestämmes uteslutande af lokal-lagstiftningen, och ingen främmande makt kan derötver föra besvär. I dylika fall blir en regering, enligt folkrätten, ansvarig först då, om domstolarne i sista instansen bevisligen fällt orättvisa och vrånga domar öfver punkter som ligga utom allt tvifvel. Att deducera och fastställa denna grundsats, har framför alla andra nationer Storbritannien försökt. : Alexander MI Leod hade att välja emellan att, antingen till FörI enta Staternas högsta domstol inkomma med ansökI ning om ändring i högsta domstolens i NewYork ; utslag öfver hans begäran att blitva försatt i frihet, eller att underkasta sin process juryns afgörande; ban valde det sednare, emedan han på detta sätt lättast hoppades vinna sin frihet, och följi den har visat klokheten af hans val. Det sätt, hvarpå processen blifvit förd, skall öfvertyga Brit tiska regeringen, att rättvisans grundsatser alltid skola ligga till grund för de Amerikanska domstolarnes upplysta utslag. Imedlertid kan jag icke underlåta, att fästa kongressens uppmärkI samhet derpå, att det blir ändamålsenligt och till Cen viss grad nödvändigt, att, såvidt det konsti; tutionsmessigt låter sig göra, 1 lagväg vidiaga det stadgande, att hädanefter alla processer, vid hvilka fråga kan blifva om noggrannt iaktltagarde af stadganden i folkrätten, straxt vid processens början, i fall de anklagade så önska, förvisas från de särskilda staternas domstolar till de federala. Enligt vår grundlag är det federal-regseriogens pligt, att vaka. öfver upprätthållandet af freden och de vänskapliga förhållanderne med alla jordens nationer, och hon miste derföre otvifvelaktigt vara i besittning af alla förnuftenliga och tillräckliga medel, för att bibehålla den förra och taga vara på de sednare. Förtroendet för de särskilda staternas domstolar är visserligen höjdt öfver hvarje tvifvelsmål; imedlertid måste dock federal-styrelsen, i och för sig, äga tillräcklig makt, för att kunna uppfylla de höga pligter, som enligt grundlagen biifvit henne ålagde af de särskilda staterna sjelfve. I September månad har en beväpnad hop från Öfra Canada inträngt på Förenta Staternas område, bemäktigat sig en person vid namn G-ogan, i största skyndsamhet fört honom öfver Förenta Staternas gräns, och öfverlemnat honom åt autoriteterna i Öfra Canada.Dessa autoriteter befallte genast att han skulle åter försättas i frihet, så snart sjelfva factum blef. dem bekant, ett förfarande, hvilket man hade skäl förvänta af en nation, med hvilken vi lefva i fred, och hvilket öfverensstämmer icke mindre med Förenta Stateroas rättigheter, än med Storbritanniens egen aktning för rättvisan. Den brefvexling, som blifvit förd emellan utrikes ärendernes departement ech Brittiska sändebudet Herr Fox, äfvensom med guvernören öfver Vermont, sedan händelsen kommit till: federalstyrelsens kännedom, öfverlemnas härjemte åt kongressen. Jag beklagar, att det icke står i min makt, att meddela eder ett lika tillfredsställiande resultat i frågan om ångfartyget Caroline, hvars förstörande i Deceraber 41837, genom ett detachement trupper, afsändt från provinsen öfra Canada, redan till sina särskilda omständigheter är eder bekant. Annu har ingen upprättelse härför blifvit gilfven, sådan den tillkommer Förenta Staterne, för den offentliga kränkning af deras terriktorial-rätt, som tillfogades dem genom denna invasion, hvilken så föga låter förena sig med våra rättigheter, såsom en sjelfständig makt. Ealigt Federal-styrelsens åsigt kan undersökningen, huruvida fartyget varit begagnadt af personer, hvilka voro stadda i ett olotligt krigstilistånd emo! nyssnämnde provius, eller om detsamma af dess egare begagnades till transporterande af passagerare ifrån och till Navyisland, för att derigenom förtjena penningar, såsom förhållandet högst sannolikt varit, alldeles icke verka någon skilnad i ställningen af den fråga, som föreligger de båda regeringarna till afgörande. Vår regering kan aldrig, utan i händelser af den mest trängande och yttersta nödvändighet, tillerkänna någon främmande makt, det vare sig hvilken som helst, rättigheten att intränga på vårt territorium, antingen för att gripa personer, som brutit emot denna regerings lagar eller åsidosatt de pligter, folkrätten föreskrifver, eller ock för att förstöra deras egendom. Förenta Staternas område måste anses såsom heligt tryggadt emot alla dylika infall, så länge de icke frivilligt erkännt sin oförmåga, att uppfylla sina förpligtelser emot andra nationer. Men då jag uttalar dessa ord, bekräftar jag endast deri-j !genom en grundsats, som intet folk på jorden