Aftonbladet – 7 januari 1842, sida 3

Article Image
Isig lifvet medelst strypning. (M. AA.) BLANDADE ÄMNEN. SEX DAGAR I CANTON. (Slut från N:o 53.) En af de följande dagarna skänkte oss åtei ett intressant skådespel, då vi voro inbjudna til len stor kinesisk måltid, hvartill köpmannen Deut ITgenom sin bemedling förskaffat oss tillträde. MinI qua, hos hvilken vi spisade, är den rikaste al! de tolf Hanister eller Hång-köpmännen, hvilka, såsom bekant är, af kejsaren i Kina ensamt ega Tf tillstånd att bandla med främmande och förse I faktorierna med deras behof. Redan den 2 Mars hade vi erhållit våra inbjudningskort på röd! I papper och skrifna på kinesiska språket, och den I 4:de kl. 6 om aftonen begåfvo vi oss till Hanistens, nära faktoriet belägna praktfulla hus. I De begge bröderne Min-qua voro oss till möte vid dörren till mottagningssalen. Hr Deut presenterade oss. Vi voro åtta officerare från freI gatten jemte hr Princep från Calcutta, hr DuI vand och fyra andra för mig obekanta personer. IDe begge Min-qua jemte en vän, som de inbjuI dit, för att hjelpa dem att göra honnör vid bordet, voro i stor kostym. På bröstet af deras långa blå stickade sidenkläder var den rika Gripdekorationen broderad; de buro på hufvudet en kägelformig halmhatt, betäckt med en vippa af rödt silkesplysch. Unga och af ett fördelaktigt utseende, klädde dem drägten ganska väl; deras yttre hade något allvarligt och värdigt, ehuru sådant synes oss oförenligt med en spetsig hufvudbonad och en lång hårpiska. Vi biefvo införda i en lång sal, upplyst af lanternor af alla färger och former, hvilka i långa rader voro liksom ljuskronor upphängde i taket; den enkla möbleringen i detta rum bestod i en rad små thebord, hvilka stodo rundtomkring, med tvänne länsstolar af rör vid hvardera bordet. Tjenare inträdde nu med thebrickor. Thet serverades i små kägelformiga koppar utan grep, med två fat, hvaraf det ena betäckte koppen, som:stod på det andra. Den förra är bestämd att hålla theet varmt och att derpå upplägga bladen, dem man alltid qvarlemnar i drycken. Jag tog genast plats för att njuta denna dryck i all dess naturliga renhet. Första jag smakade den, fann jag den likväl myeket mindre välsmakande; ty om också aromen var utmärkt, smakade den mig likväl icke utan socker, såsom den alltid drickes af kinesen, utan kändes besk och tom. Jag gjorde ännu ett försök, men kunde, trotts min goda vilja, ieke dricka, utan måste lemna den odrucken, tröstande mig med att det icke gick de andra gästerna bättre. Efter en stund kom Hr Deut med en lista för att uppropa de fem förnämsta af de bjudna, och lemnade med dem salen. Sedan återkom han för andra gången, för att åter uppropa fem, 0. s. v. tills vi slutligen alla samtlige voro imne i matsalen. Denna sal, hvilken likasom den förra var upplyst genom lanternor, fulla af lysande målerier och prydde med sidenrosetter, kunde i alla afseenden gälla för verkligen skönt smyckad. Färgadt glas i ofantliga ramar, bildade, i stället för muren, bakgrunden i rummet, hvars tapetsering på de andra sidorna bestod af nedhängande pappersrullar med tänkespråk på kinesiska. En prägtig matta betäckte golivet, och stolarne af utmärkt väl fernisadt träd voro höljda med rika, silkesstickade öfverdrag af blått tyg. Atskillige. bord uti salen tjenade till att sätta fat, talrikar och andra bordssaker på. Trenne tafflar voro: ändtligen arrangerade midt i rummet, fullkomligen åtskiljda från hvarandra och uppställda i, en trekant, hvart och ett för fem af gästerna och en af värdarne. Denna uppställning i trekant är icke blott ett mod, utan äfven af nödvändigheten bestämd, då de fleste kinesiska måltider äro åtföljda af dans eller jonglörkonster, hvilka endast på detta sätt obehindradt kunna verkställas : och med beqvämlighet af gästerna åses. Detta var äfven fallet här. Vid det bord jag satt, gjorde den omnämnda vännen till Min-qua Jes bonneurs. Framför hvarje gäst stod en postlinstalrik, två små, i ändarne silfverbeslagna ebenholtz pinnar, och i ett trekantigt, veckadt rödt och hvitt papper en af flådermusens vwing: ben förfärdigad tandpetare, vidare en liten kopp . att dricka Kam-schu ur, och en liten skål fylld med en svart af gråsuggor beredd sås. Ett dus: sin postlinsfat med blå blommor, fyllda med : kostligt tillredda, men för oss fullkomligt okän: da rätter upptogo en stor del af bordet: den andra delen, dervid ingen satt, för att icke skymma bort dansarne, och hvillken endast var bestämd att gilva ögat en njutning, var besatt med en mängd vaser med blommor och frukter; här såg man äfven kakor, så konstigt och i så bi-: sårra former med orangekärnor betäckta och späckade, att man förgäfves skulle söka ett namn ör dessa förklädda rätter. L Nu begynte måltiden. Den kines som var) värd vid vårt bord kunde lyckligtvis några engelska ord, så att Vi kunde göra oss förstådda och frå-s sa oss fram hvad vi hade att iakttaga. För öfigt handledde oss Herr Durand, som noga känle de kinesiska sederna, i det brydsamma föröket att göra heder åt denna förunderliga målid. I det han konstmässigt med handen fattale sina begge pinnar, begynte han att sticka i Ua faten — detta hör till goda ton — alltid mA Ke RR ks BE

7 januari 1842, sida 3

Thumbnail