Aftonbladet – 5 januari 1842, sida 1

satte sig med gi itblandning, och hon bekände följande, som hon tillät mig att, om jag dermed skulle kunna göra någon nytta, osmtala. Jag blef, berättade hon nemligen, en afion kallad till en ung skön dam, som hette Maria Wise (hete er älskarinna så?) och hon bad mig att mot god betalning inlägga ett häftigt gift i låset till en halskedja. Oaktadt den brottsliga qvinnan var van vid sådana: uppdrag, frågade hon likväl hvem som skulle bära den. Damen hade då svarat, att den blifvit herneskänkt af en efterhängsea friare, som hete QCal-dero, och att hon skulle återsända den. Hon hade tillika sagt, att hennes föräldrar vilie tvins ga henne till denna förening och att ni skulle. begagna er al deras vilja. Då inlade qvinnan giftet i låset. Sedan hade darcen gilt sig med en kättare, och detta Hade upprört giftblanderskans samveie; ty oaktadt sina svåra brött var hon dock en rältrogen tolsk kristen. Hon hade då försökt att Få rellad på er person, emedan hon höppades, att planen ej skulle lyckas såsom damen önskade. Gudi lof, att ni ej tagit Kedjan på ery ni hade då ovilkorligea dödt; bäst är, alt ni skänker den till vårt fattiga kl öster; ty dem redom är allting rent och ur elden kan guldet återfås oförgiltadt. Jag stod som förstenad. Således var det ödets 7 vilja; att dottren skulle dö för sin mors Drott och genom kenne.n Föreställ er nu, herr grefve, de salige an ne OM ni kan, dröm er nu en bTämel på j len med en qvinna, fäst er nu vid tron på ett anvat if — kan ni det, så är ni er verkligd re. Jag har återvändt till min gamla åsigt?jod. blir jord och ingenting vidare. Når detta, ligger jag död och kall och begralfyg jag åter har en odödlig själ, så skall nehållet af detta bref, innan det ankö ni ej anat det, så var säker, att ott konstigt sammansatt urverk, sor